Usch vilken tuff natt vi haft, lilla hjärtat har varit så himla ledsen och nu har några prickar på magen också dykt upp (!), så def blev vabbday för oss två och just nu sitter vi i soffan och äter macka. Lilla pluppen, vi får nog åka och kika på magen idag igen. Vi sitter bredvid denna tavlan på hels familjen, min fina familj och mitt team. Jag blir lite irriterad på att jag alltid får personliga påhopp så fort jag skriver att jag ska vabba, jag kan inte för mitt förstå varför vi inte får göra vad som är bäst i VÅR familj. Alla dessa hysteriska skrik om att Rickard borde vabba, att mitt jobb minsann är lika mycket värt och att jag/vi gör fel (?!) när jag tar med vabb. Alltså, om jag är nöjd, vi är nöjda i vpr familj - vårt team- varför skulle vi då höra på något annat sätt för att pleasa ANDRA? Sånt hör mig tokig, jsg vet att vi kliver ut utanför ramen vad de flesta önskar men. Vi är inga röttvisemänniskor med milimetertänk eller som tävlar om vem som vabbar mest eller minst eller vems jobb som är viktigast. Vi har ALDRIG bråkat om det och det är verkligen inget issue här hemma, tror det är som grundinställning att båda VILL vara med Charles och inte ser det som något slags straff att vabba som många andra verkar göra? När en vabbdag dyker upp så kikar vi i kalendern och ser vad som passar bäst och hur vi bäst syr ihop det och hjälps åt. Inga konstigheter, varför stör detta så många? Nu ska jag sätta på kaffe.