Hej hopp från fjällen, vi har kört upp till en liten by som heter Ottsjö där vi bor med våra vänner och det känns SÅ mysigt! När barnen var små så kändes det som vi ALDRIG skulle kunna åka på skidsemester med dem hit... (De är här ett par veckor om året och har tagit med sina barn ut på längd och utför sedan de föddes mer eller mindre och deras barn har varit väldigt orädda jämfört med våra så de lärde sig snabbt). Men jag och Rickard pratade ju bland annat om detta på vår 10årsworkshop där vi inte bara satte mål för året utan även pratade lite djupare om vart vi har sikta om 10 år framåt.. Vilken relation vill vi ha med våra söner när de är 16 och 13 år gamla? Vilka värderingar är viktigast för oss att ha med oss i vårt föräldraskap genom småbarnsåren? Vilka grejer vill vi lägga fokus på även när det knappt känns värt det när de är små - för att skapa traditioner och programmeringar som är självklara när vi gör dem år efter år? En av de sakerna var att vi drömde om att hela familjen åker på skidsemester tillsammans hela livet, att vi har det som en gemensam upplevelse år efter år och det kändes LÅNGT borta där vi stod med två farträdda, vinterhatande barn i backen... Men, med tålamod, empati, vårt mål i sikte och massa kärleksfull pepp har vi år efter år tagit det i barnens takt... Fram tills förra året åkte vi inte sittliftar alls för barnen var så rädda för det och vägrade... Alla år av snö-gråt och vinter-avsky och framförallt - fart-rädsla och rädslan för att ramla och slå sig som mina barn har så har vi följt dem i lagom tempo, peppat och pushat där det går men aldrig tvingat och aldrig liksom puttat dem över gränsen, och vid MÅNGA tillfällen har jag tänkt att det aldrig kommer gå - de vill bara inte. De hatar snö och vinter. Och fart. Och är FÖR rädda för att ramla och slå sig. MEN. Så förra året klickade magin i och nu älskar dem det så att åka upp med våra vänner som är fartdårar hela högen och ta denna bilden på gänget innan vi drar iväg på vårt första åk var helt otroligt. VA, vi gjorde det? Vi är här? Och kan åka tillsammans? WOW! Så. I lördags körde vi upp till Gävle, tog ett bad i poolen på hotellet och hämtade pizza på Basta till hotellrummet där vi såg mello... Och i söndags körde vi vidare upp hit och välkomnades av det finaste kittat i vår stuga som de hade fixat. Och vi hade så mysig dag i backen, min kropp är fortfarande ganska trött så jag tog alla inne-pauser med barnen med glädje men njöt så mycket av upplevelsen. Vi är här. På eftermiddagarna åker vi pulka utanför stugan tills det blir mörkt och sen spelar barnen pingis och vi lagar mat. Det kommer bli en fin-fin vecka det här trots att solen har valt att gå i moln för hela veckan, haha.