Jag vaknade vid 05 imorse och kunde inte somna om så man kan ju tycka jag är lite knäpp som sitter och stryker alla min mans skjortor denna förmiddagen... Vi delar på alla "sysslor" här hemma och hjälps åt med allt. (Vi tävlar nästan lite om att skämma bort den andra med att fixa och dona så hemma-fix-tjaffs existerar inte hos oss, hur har ni det?) Men att stryka hans skjortor ligger egentligen på hans bord eftersom det är just hans skjortor och han jobbar i dem varje dag så det går åt en hel del. Jag vet att väldigt många i vår omgängerskrets lämnar in sina skjortor för tvätt och strykning men jag eftersom jag faktiskt tycker det är en av de mysigare sysslorna så vägrar jag att Rickard gör det, lite knäppt kanske men då hade jag hellre haft städhjälp (vilket vi inte heller har haft så här långt men med småbarn kanske det får bli en prio...) och fortsatt tvätta och stryka själv. Rickard däremot hatar att stryka så det är ju lite taskigt att han inte får lämna in dem, haha. Sen är jag lite nervig i kroppen, jag har följt lite bloggar som haft samma BF vecka som oss de senaste månaderna och nu börjar de åka in och föda barn till höger och vänster vilket får mig att inse att det verkligen är dags för oss precis när som helst. Pirrigt som tusan!
