Igår gifte sig de galet kära brudparet Elizabeth och Jocke i Visby Domkyrka och vi var 300 gäster som fick bevittna den makalösa vigseln som började med ett myller av snicksnack i kyrkan när brudgummen tjoade och tjimmade medan vi fick sätta oss var vi ville i bänkraderna. Jocke var söt och nervös när och och sonen som var bestman gled omkring i gången och hälsade och kramades med gästerna och alla pratade och skrattade och det fanns ingen höjd på sorlet i kyrkan innan klockorna ringde... Borta var den där spända tystnaden, stelheten och viskningarna som brukar infinna sig när det vankas vigsel och istället fanns det bara kärleksfulla skratt och hyllningsfulla highfives med brudgummen. Ja, vid ett tillfälle utbröt till och med jubel och applåder för Jocke bland folketl när han gick längst gången... Vigselprogrammen var inpirerade av gamla skolplanscher på svenska växter och var otroligt vackra och hela blomster temat gick midsommarkänsla och vildvuxet. Som om man hade gått ut och handplockat brudbuketten och tärnbuketterna vilket var så fint. Sen ringde kyrkklockorna och myllret tystnade... Bröllopsmarschen började men dörrarna öppnades inte... Gästerna började skruva på sig men min yrkesskad anade ugglor i mossen - klart Betten och Jocke inte skulle missa en entré utan de hade något fuffens för sig. Helt plötsligt dök en Rocker upp ovanför folkmassa och ett elgitarrsolo brändes av till bröllopsmarschen och den otroligt vackra bruden Elizabeth kunde glida in som en sagolik älva in sin vackra puderrosa klänning.. Hon strålade av lycka och pussades och kramades med gästerna i gången och bakom gick döttrarna stolta ocha glada över sin mors val till man... Väl framme vid altaret stod Jocke och höll nästan på att svimma när han såg sin blivande fru för första gången, jag trodde nästan hans hjärta skulle hoppa ur skjortan på honom. När Elizabeth kom fram så kastade de sig i famnen på varandra och kärleken fick nästan inte plats inne i Domkyrkan, de visste inte var de skulle ta vägen och de kramades och tog varandra till sig på ett så fantastiskt sätt och sedan började den mest kärleksfull vigsel jag varit med om, ingen i denna kyrka kunde ta miste på att de ville bli man och hustru så fort de bara kunde. Magi! Andreas Kleerup sjöng What a wonderful world på ett så vackert sätt med en akustisk gitarr och en barnkör (som vi tidigare på dagen hört sjunga vid en lite gerillaatack inne på stortorget) sjöng Så skimramde var aldrig havet. Det var Jocke som hade ordnat samma kör som var inledningsvis på prinsessan Madeleines och Chris bröllop som en överraskning till sin hustru och hon blev alldeles rörd och chockad, det var ljuvligt alltihop... Nu ska vi på brunch och dansa, lyssna på talen som man valde att lägga idag istället för igår (igår bara dansade vi från start till natten) och sen lämnar vi Visby och Gotland klockan 15... Ni får den fantastiska fortsättningen på bröllopet senare! Unga Fru Kajson - a Great Blogg
