Var tog fightern vägen? | Johanna Kajsons blogg

Pratade med mamma en lång stund och har varit iväg och pratat med en av mina sjukgymnaster idag (har två) som är utbildad inom psykosomatisk sjukgymnastik och psykoterapi om hur psykiskt utmattad jag är efter förra veckans alla händelser med min kroniska huvudvärk och efter att ha levt med det i över 1,5 år. Det känns som någon klippte av min tråd med tålamod förra veckan så nu är den kortare än den kortaste stubinen på jorden. Min huvudvärk är något förvärrad igen efter det abrupta avslutet med medicineringen och mina muskler i axlar och nacke har knutit sig efter senaste attacken och efterföljderna. Så nu krampar axlarna dygnet runt med, som om inte molande huvudvärk dygnet runt räckte - tur är att jag vet hur jag kan ta bort den smärtan med lite hjälp av mina andra sjukgymnat, har dock tid först 21 mars med honom så jag får försöka självbehandla så gott det går fram tills dess och ta det lugnt. Men det är svårt när jag har 1000 nya idéer jag vill förverkliga och en hel del spännande projekt på gång att ta det lugnt och bara sitta inne med värmekudde på axlarna och dricka vatten och känna min huvudvärk dunkar. JAG VLL JU LEVA OCKSÅ! Så jag fortsätter ut och gå, gymma, springa, jobba och hitta på roliga saker. Alla avbrott där jag kan låtsas att jag är frisk, energisk och normal är en skön undanflykt. Och alla medel som hjälper mot smärta får jag försöka ta till mig och använda mig av också, fram till 21 mars ska jag stretcha mycket, basta/bada varmt mycket och investera i en värmesjal att ha på axlarna och nacken. Sova mina 8 timmar och ge mig utrymme så gott jag bara kan för 1-2 lugna morgontimmar därefter varje dag. Och försöka återvinna energin och fighern i mig. Den är där någonstans, det tar nog bara lite längre efter denna smällen att hitta tillbaka till den. Kämpa, kämpa, kämpa, kämpa. Nu ska jag ut och gå! Hej! Unga Fru Kajson