<div style="text-align: center">Jag hade en period för bara några år sedan när jag inte hade någon som helst självkänsla i min klädsel när jag var med syrran och hennes kompisar. Jag bytte om mellan 3-5 gånger varje gång jag skulle träffa dem och vad jag än tog på mig så kändes det fel. Jag försökte vara mindre jag och mer av någon annan. Det känns aldrig bra.</div> <div style="text-align: center"> </div> <div style="text-align: center">Jag hade fått för mig att de tyckte jag var astråkig i min vanliga girl-next-door stil och till och med att de tyckte <em>jag </em>var tråkig och töntig i mina värderingar. Jag trodde de satte sig över mig och det gjorde mig rädd och osäker.</div> <div style="text-align: center"> </div> <div style="text-align: center">MEN så hände det något när jag faktiskt SA detta till dem en Valborg när vi satt på syrrans innergård. Vi pratade om något annat och helt plötsligt så erkände jag att jag hade bytt om 5 gånger på förmiddagen för att jag kände att alla mina klänningar var för sockersöta för dem. Och de blev så chockade så de mer eller mindre ruskade om mig och sa att jag INTE får tänka så. Att de tyckte om mig precis som jag är och att en klänning eller jeans och en tröja är snyggt som fan på mig. Och DET betydde så otroligt mycket för mig. </div> <div style="text-align: center"> </div> <div style="text-align: center">Och jag är så glad att jag frågade istället för att fortsätta anta att de tyckte och tänkte så och att jag gav dem en andra chans istället för att döma dem efter hur jag uppfattat dem. Det låg helt enkelt mer i mig och mina tankar än hos dem, de är helt fantastiska människor som älskar olika individer. Ni skulle se vårt gäng, vi är som dag och natt allihop och jag älskar det!</div> <div style="text-align: center"> </div> <div style="text-align: center">Unga Fru Kajson - <em>a Great Blogg</em></div> <div style="text-align: center"> </div>