Jag vet att ni är många som följt mig flera år här på bloggen och att ni känner igen mitt återkommande stöd för Cancerfonden. Främst i Oktober under Rosa Bandets fokusmånad och det finns många anledningar till att mina insamlingar till Cancerfonden är så viktiga för mig. Jag har förlorat viktiga människor i mitt liv, några av mina fina gamlingar som jag saknar oerhört mycket. Men även unga människor, främst en. Björn. En ung, frisk kille om aldrig rökte och sällan drack. En hälsosam, omtänksam, smart och inspirerande människa som var min vän genom Kulturskolan där jag ägnade nästan varje vaken timme under mina unga år som dansare. Björn gick bort 2006 bara några år över 20 och på begravningen viskade jag några sista ord till honom som var speciella för vår gemensamma nämnare, biljettrivargruppen. 3...2...1... Det är människor som den Björn var som gör att jag återkommer till mina insamlingar varje år. Jag förstår att ni kan tycka att det känns tjatigt att jag varje år ber er skänka en slant och jag förstår att många av er tycker att ni gör nog som det är, inte en jäkla insamling till som vill ha pengar... Men om ni inte vill skänka till Cancerfonden och min insamling för er egen skulle så gör det för min skull. Och för Björns familjs skull. Och för framtidens skull. För tillsammans SKA VI BESEGRA. Vi ska kämpa, skänka och låta forskarna fortsätta hitta bättre vägar för att vinna. Jag har även kvar människor i livet som kämpat och besegrat. Om ni inte skänker för min skull eller för Björns skull så skänk för de som överlevt och för framtiden. Tillsammans ska vi besegra! Unga Fru Kajson
