Vikthetsen och mina 5 budord för hälsa

Jag skriver ju oftast mina blogginlägg i farten och precis det jag tänker, känner eller upplever precis då utan att analysera igenom det och ibland så märker jag på era kommentarer att inlägget kanske lät som något det inte var, inte hela världen och en del i hur min blogg funkar - mer här och nu i en livesändning liksom. Så igår när jag skulle leta upp något att ha på mig inför mitt möte på NK och såg den blå kostymen i garderoben som jag av naturliga skäl inte använt sedan augusti 2014 och fick en impuls att prova den och den passade blev jag så himla glad för det är en dyr kostym och en favoritkostym - och då ville jag berätta det för er. Hurra liksom, jag kan använda mina favoritplagg, det är ju kul. När jag jobbade i kostymen på ett bröllop april 2014 Men sen insåg jag när jag såg några kommenterar att det kanske lät som att jag pratar kropp, vikt och att man borde komma tillbaka till sin gamla kropp efter gravidteten eller något sånt, några av kommentarerna (som såklart menar väl när de ger komplimangerna, jag förstår det!!) : "Heja dig, alltid så fin! Är också "typ" där efter graviditeten. SÅ skön känsla :)" "Ursnygg!! - jag gillar att du inte är sådär modell-slank - utan en kvinna med kvinnliga former - så otroligt vacker och fin och ärlig - därför föredrar jag din blogg - många hälsningar från Danmark!" "Vad roligt! Vad har du gjort? Har du tänkt på vad du ätit eller har det kommit av sig själv? Det klär dig!" Och här blev det lite tokigt för jag ville bara säga hurra, min dyra favoritkostym behöver inte skänkas eller hänga kvar oanvänd i garderoben för resten av livet utan jag kan återanvända den igen. Och visa hur snygg jag tycker min favoritkostym är. Jag tycker det är sån enormt press på kvinnor hur vi ska se ut, hur vi ska behålla ett utseende vi hade när vi var typ 21 år för resten av livet och framförallt pressen på gravida kvinnor som inte ska gå upp för mycket och nyblivna mammor som ska gå ner sina kilon och se ut som om man aldrig hade burit och fött ett barn efteråt. Såklart så tänker jag en massa ytliga tankar om mig själv, min kropp och mitt utseende till och från men jag försöker verkligen stoppa dem och bara vara glad och tacksam att min kropp funkar - och nu att min kropp kan bära kläder i min garderob. Jag vill inte dömma min kropp, jag vill inte må dåligt över vikten, vad vågen säger eller vad jag ätit eller inte ätit. Jag HATAR hur mat och vikt kan sätta sig i skallen och eka elaka tankar, det är fruktansvärt onödigt när livet är till för att njutas av. Jag tycker mat kan vara skitjobbigt och det har jag berättat för er förut. 5 basic tankar eller budord jag försöker leva efter för att ta hand om mig själv - Som sagt - livet är till för att njutas av och det finns INGA förbud på saker som jag inte får äta, det passar inte mig för jag älskar så mycket som folk tycker man ska undvika (bröd frukost och kvällsmat och gärna choklad till kaffet då och då om andan faller på.) - Jag tränar 3 dagar i veckan för att ta hand om min kropp och hjälpa den bli stark så jag orkar bära runt på Charles, busa och leka, sitta i tokiga ställningar på golvet och så småningomg springa efter honom i parken. Jag tränar för att må bra och bli stark - Balans och allt med måtta är en bra tanke. (Jag förstår att det är lätt att säga när man inte blir sockerberonde, men att äta allt man vill men inte gå bananas tror jag på.) - Jag har varit kass på att få i mig grönsaker förr och nu försöker jag verkligen addera grönsaker till allt men byter definitvt inte ut något, det var en klok dietist som sa det till mig - att grönsaker och frukt kan du bara addera och brassa på med. Ät en morot när du lagar maten istället för att ha en torr sallad till - ät cocktailtomater som snacks (inte för att inte fika på kakor utan för att ADDERA det gröna) , släng i spenat när du ändå gör din favoritsmoothie. Men byt inte ut. Anledningen till att jag vill få i mig mer grönsaker är för att jag återigen vill boosta och ta hand om min kropp. Kroppen mår bra av grönt! - Den kvinnliga kroppen är full med spännande hormoner och saker kan ändras från dag till dag, det är inget att värdera eller ha ångest över utan jag försöker bara känna in min kropp varje dag och lyssna på vad den behöver just nu. Hur kan jag ta hand om den på bästa sätt? Ibland är det genom en promenad istället för en löptur och ibland är det genom att skippa gå utanför dörren helt och istället lägga mig på soffan med en godispåse och VILA. Det är minst lika viktigt. Hur kan jag ta hand om Charles mamma på bästa sätt så hon mår bra? (inte så hon ser bra ut, utan MÅR BRA.) Bild från igår, jag gick loss på aaalllt smarrigt såklart, det var Jessica som tog bilden och skickade den till mig precis. Och på tal om vikt så tycker jag att Jessica har ett otroligt sunt sätt att ta sig an det här med vikt då hon gör en stor resa som hon delar med sig av på sin blogg i år. Hon satte upp ett långsiktigt mål på 1 år där hon ville hitta en SUND livsstil kring mat och hälsa och samtidigt ville hon gå ner i vikt. Men hon pratar och skriver om det på ett så himla bra sätt och inspierar verkligen till att prata hälsa och sundhet framför vikthets även om hon har ett stort mål om att gå ner en maaaassa kilo. In och läs och inspieras vettja.

Hur tänker ni? Trillar ni också dit i tanken och är för hårda mot er själva ibland? Hur försöker ni bota det? Kan vi inte köra en SUPERBOOST i kommentarsfältet om hur vi ska bli snällare mot oss själva och andra kring detta? Dela med er av era tankar, pepp och budord så boosta vi upp varandra!!! GLAD FREDAG!