SjukdagarOrkar knappt berätta om alla fel i kropp och knopp men nu ligger jag still utan TV eller någonting igen. Så jag tänkte att det var dags att förtydliga för oroliga själar vad jag håller på med i höst -två olika utredningar på gång med min kropp samtidigt och svårt att få diagnos eller hjälp. Med magen har det med menscykeln att göra och är högst troligen Endometrios så om lite mer än en vecka ska jag göra titthålsoperation där de ska kika in i magen och se vad de hittar samt eventuellt dessutom rensa upp, när man har Endometrios läcker det ut blod rätt ut i buken och det gör fruktansvärt ont. Med huvudet vet vi inte vad det är, spänningshuvudvärk kombinerat med migrän pga av överansträngd hjärna sägs det, inatt var det som om hjärnan skulle sprängas och skallen var för liten för en svullen hjärna. Rådet är akuten om det händer igen. Men i vardagen vaknar jag 90% av alla dagarna med huvudvärk och behåller den sen mer eller mindre hela dagarna och har hållt på så i 2,5 månad. Inga mediciner finns. Inför titthålsoperationen är jag såklart nervös för jag har aldrig ens blivit sövd. Jag hade en längre utredning med några sjukhusbesök för 7 år sedan och då fick jag bland annat göra EEG och magnetröntga hjärnan vilket jag tyckte var läskigt och just röntgen var en hemsk upplevelse för mig. Annars är sjukhus mest förknippat med tuffa besök hos cancersjuka och jag är lite rädd för hela grejen med sjukhus. Så självklart tycker jag som aldrig opererats för något eller blivit sövd att det känns jobbigt och läskigt inför nästa vecka men jag har bra stöd omkring mig! Med huvudet får jag inte vara orolig eftersom de undersökt mig och sagt att det inte är något fel i hjärnan, jag är ju inte direkt jättesugen på att ge mig på magnetröntgen igen så jag håller tummarna för att detta ska försvinna. Det är ju mest jobbigt och störigt att gå med så konstant huvudvärk dygnet runt och man blir rätt matt. Jag hoppas iaf att jag aldrig mer behöver uppleva det som hände inatt, det var fruktansvärt illa och jag var helt väck av den intensiva smärtan och kunde knappt sitta still av paniken för hur ont det gjorde. Så ja, dyker det upp igen så kastar vi oss fan iväg till första bästa akut! Så. Där har ni svaren (eller nja, osvaren skulle jag väl vilja kalla dem för de är ju inte utredda än) på varför jag går hemma i lugnt tempo och jobbar minimalt i höst. För av dessa två blir man totalt utmattad! Idag ligger jag hemma med still under täcket med huvudvärk i bakhuvudet, efterdyningar från nattens fruktansvärda fajt. //Fröken Kajson