"Min kula är bara ett resultat av allt härligt jag ätit i jul" Läste lite texter jag skrev i janurai 2010 och visst är det märkligt att man kan ha sånt fokus på hur man tror året kommer bli och sen blir det exakt så? Dessutom älskar jag mitt tänk om att det är helt okej att man är lite rundare efter julen och nyår för det är bara ett resultat av allt härligt och gott man ätit och njutit av. Och så blir det roligare att träna för att gå ner i vikt för då finns där lite mer att ta av, klokt sagt! Men redan i början av året kände jag på mig att 2010 skulle blir ett år när allt vänders upp och ner. Och det blev det ju. Jag bjuder på texten jag skrev den 8 januari 2010 igen: " Gooooood fredag! Idag känns faktiskt det mesta lite bättre. Det är fortfarande lite tomt och lite förvirrat men jag känner att någonstans, långt där inne i mig, har en litenliten nyfikenhet väckts till liv och jag har iaf börjat med en lista där jag skriver ner frågor och funderingar… Det känns faktiskt som början på nyfiken iaf OCH DET ÄR JU BRA! Igår var det bara tomt… Ge mig lite tid till att tömma och smälta så kanske detta faktiskt blir riktigt bra! 2010 – detta är året när allt vänds upp och ner! Jag tror att mitt år blir otroligt utvecklande på ett personligt plan, jag tror vissa saker ger mig klarhet i saker som varit frågetecken ett helt liv… Jag tror andra saker dyker upp från ingenstans och blir nya frågetecken. Jag tror att saker jag trott att jag vetat ska hända de närmsta 5 åren förändras. Att de mål och riktmärken jag haft flyttas och förändras och jag tror att när året är slut är jag en helt annan människa än vad jag är idag. Nu är det bara upp till mig att se till att den människan är någon jag vill vara. Det är jag som ska se till att förändringarna blir förbättringar. Vi börjar med små myrsteg, sakta sakta… Idag skiner solen i Stockholm, det är dock pisskallt och jag bestämde mig imorse för att gå en runda. (Helt ärligt tänkte jag skita i det men sen blev jag tokdeppig imorse när jag hoppade i en klänning och såg att jag gått upp några kilo för mycket som sagt sig som en kula på magen –hej jag ser gravid ut- och när jag blev sådär deppig tyckte jag synd om mig själv och kände att jag skulle hoppa i något säckigare att ha på mig. MEN. Så kom jag på att det är ingen annans fel att jag gått upp ett par kilo, det är inte synd om mig för att jag har en kula på magen –det är resultatet av en ljuvlig jul med massor av god mat och dryck och godis!!! Och om jag vill blir av med den där kulan så är det bara JAG som kan se till att den försvinner. Det är bara JAG som kan röra mig på mig, ingen annan kan fixa det åt mig. SÅ: Då tog jag mig i kragen och gick ut i kylan och rörde på mig! Det var pisskallt och mina ben var tokröda och som ispinnar, men det kändes bra efter! Så nu har jag gått motionsrundor tisdag, onsdag och fredag samt kört pilatesen i måndags. Det tyckte jag var en lagom mjukstart på 2010. Och jag bytte inte till något säckigare, jag har min nya, djuriska lila klänning på mig och jag får leva med att den inte sitter helt och hållet som en smäck – det är det som är motiveringen till att jag ska röra på mig imorgon med! Däremot får man intala sig själv att det är ingen annan som bryr sig om hur den sitter, det är ingen annan som ser det som jag ser. De andra ser förhoppningsvis en läcker klänning på en glad tjej. Punkt. Vad tror ni? Funkar det att tänka så? Nej nu måste jag fortsätta jobbar här, det har varit en hektiskt morgon och det lär fortsätta vara en hektiskt dag! Ciao" Idag får jag nog försöka tänka igenom vad jag tänker om 2011. Vart är jag på väg? //Fröken Kajson
