Inte så mycket mer att säga än att jag vaggar fram sakta, sakta med en gigantisk uppblåst mage som gör skitont med tre små hål i (njaa, de är ju igensydda men under bandaget föreställer jag mig det som tre skotthål typ). Jag kom iaf utanför dörren idag och andades frisk luft med mammas hjälp! Imorse vaknade jag och tog sats för att resa mig, det tog mig sisådär 10 minuter att ta mig ur sängen från det att jag bestämt mig. Sen kom mamma med Espresso-frukost. Chailatten lenade fint i halsen (är där också ett hål stort som en kula?!) och vid tolv lyckades vi gå världens långsammaste pyttelilla promenad (till Vasaparken och tillbaka) för att insupa lite frisk luft. Jag är dock piggare i själva knoppen. Jag sov skit inatt men mentalt är jag med i matchen igen. Bara smärtorna försvinner så ska nog bara den där lilla spänningshuvudvärken ligga kvar sen och göra sig påmind. Nu har vi sett Idol från soffan och jag ska försöka somna. Saknar att somna på mage!! Kan vara därför jag sov så dåligt inatt, ryggen trivs inte med att jag ligger platt. Roligare än så här blir inte inläggen just nu hörreni! Visst är det en fin ljusstake jag hittat förresten? //Fröken Kajson
