Jag har inget att göra på jobbet längre. Skrivbordet är städat. Mobil och bredband inlämnat. Bara datorn kvar. Och den kan jag ju inte lämna in för då har jag ju absolut inget att göra!! Jag har mailat alla kollegor ett tårdrypande mail. Jag har kramat min mentor L hejdå och fällt ytterligare ett gäng tårar. Jag har bokat in fika halv tre. Jag har till och med druckit sista kaffen redan. Vad finns kvar att göra? Jag vill sitta och snicksnacka med alla men de måste ju jobba såklart. Attans. Nu är det snart lunch iaf, då ska jag äta min sista pastasallad på Tusen som vi brukar äta på här. Det ska bli gott, jag ska äta extra mycket sås och bröd! Det får man göra idag tror jag minsann… Ute skiner solen och på något märkligt sätt känns det ändå som en rätt vanlig arbetsdag. Allt lunkar på som vanligt lixom… Fastän jag inte ska gå hit på måndag. Det är konstigt! Jaja, nu blir det lunch iaf!