Godmorgon från... GÖTEBORG! Vi har haft fantastiska dagar i Småland under mellandagarna och det kändes verkligen som vi hade rest iväg på vintersemester! Efter vår julafton så vaknade vi till svärfars tända morgonbrasa som sprakade och åt frukost innan vi tog oss ut på isen för att barnen skulle få prova sina nya skridskor. Det var - 18 grader när vi vaknade och riktigt kallt så det var en stor utmaning för oss ovana att bara vara ute en timme i sig och att dessutom försöka lära sig åka skridskor resulterade i en heeel deeel gråt tyvärr. Men vi kämpade på med uppmuntran, kärlek, empati och förståelse. Ingen av barnen ville någonsin åka skridskor igen när vi lämnade och de ville inte ens stanna och fika på svärmors varma choklad och lussebullar - de ville HEEEEM till huset. Det är så intressant hur vissa familjer är ute-familjer och andra inte. Vi är definitivt inte det och att göra såna här utomhus-aktiviteter där man kanske ska fika eller äta utomhus blir oftast mest gnäll och pannkaka. Men vi kämpar på och gör det ibland ändå, någon gång ska det klicka i, haha. HUR kan mina barn inte gilla att dricka varm choklad utomhus i strålande sol och isande snö? Jaja, en annan tanke är det här med olika barn är i såna här aktiviteter? Det finns barn som kastar sig ut och vill lära sig åka skidor, pulka, skridskor, cykla eller vad det nu kan vara och som är peppade på utflykt och nya upplevelser och sen finns det dem som... är rädda för att trilla, gråter som om livet har tagit slut när de inte kan något och INTE vill alls... Det är oftast dem vi har med oss i såna här situationer och det är en utmaning för mig som mamma som gärna uppfostrar med nära och inlyssnande föräldraskap att hitta balansen för när vi pushar och när vi struntar i det - vem har sagt att man måste lära sig åka skridskor egentligen? Väl hemma gick de gå in och värma upp sig och jag tog mig ner på sjön istället, visst ligger svärföräldrarnas tomt helt magiskt med sjön framför sig? På sommaren går vi ner och badar och nu på vintern kunde vi gå ner på isen, otroligt härligt med strålande sol även om det var kallt som tusan... Jag gick en liten promenad på isen och sen kom svärmor och mötte upp på promenaden. Vi bestämde oss för att äta lunch och låta barnen tina ordentligt och att vi sen skulle locka ner dem på isen och leka utan skridskor helt enkelt. Det är en kamp nog att få ut August utomhus för han skrikgråter att han inte vill och att han inte kan gå i overall och att det är kallt och att han INTE KAN GÅÅÅÅ när man tvingar på honom overallen, phu. HATAR HATAR HATAR att tvinga men ibland måste man ju bara ta på skiten och gå ut helt enkelt. Försökte locka Charles att prova skridskor igen men NEJ han HATADE DET berättade han och då släppte jag det helt för denna gång... Det är lätt att känna sig "besviken" som vuxen när ens barn inte uppskattar det man själv älskade som barn. Att sitta utomhus i kyla och bli serverad varm choklad tillexempel - HUR kan man inte gilla det tänker jag... Eller pannkakor eller potatismos för den delen, haha. Men varje liten individ som föds är unik och det är bara att hänga med. Väl nere på isen borrade farfar hål så vi kunde fiska vilket var spännande och vi sprang med pulkan i snön och spelade bandy med skor istället. En timme trixade jag runt med August för att vara med men sen ville han verkligen gå in och det VAR ju kallt så jag förstår det och vi tackade för oss. Men ÅH så vackert det var med snön, isen och solen och allt! På kvällen stack jag och Rickard och spelade padel med hans bror med fru en sväng (vi fick stryk) och det var den annandagen det. Dagen efter var det en rejäl utflykt på G för jag hade nämligen bokat en heldag på Isaberg för att åka skidor minsann och Charles var så peppad. Han lärde sig ju i fjol när vi var i Sälen och han gick i skidskola - DET var en kamp i tre dagar kan jag säga men tredje eftermiddagen lossnade det äntligen och han var så stolt och efter det var i Vallåsen två gånger också. Så nu var vi peppade - vi hade hyrt till August också för att mjukstarta honom lite med pjäxor - han provade dem i Sälen och Vallåsen också men har inte varit nyfiken alls när vi väl är i backen på att lyckas lära sig åka... Så - förhoppningarna på dagen var inte jättestora utan att C skulle åka barnbackarna om och om igen och att vi kunde turas om att åka med honom där och att A skulle förhoppningsvis åka rullbandet och barnbacken en gång eller två mellan våra ben - eller ja drömmen hade ju varit med sån där sele men SÅ stora förhoppningar vågade jag inte ha... Han är inte den personligheten som kastar sig ut direkt, han avskyr när han inte kan något han med... Och ja här ser ni resultatet... Det var minus tolv grader och isande kyla i luften så det var SUPERKALLT så första omgången efter att ha hämtat ut pjäxor och skidor och allt möjligt så var han så arg och kall så han ville bara in i värmestugan innan pjäxorna var på ens. Där satt han med farmor och farfar och kusinen i samma ålder som också tyckte det var kallt i timmar och fikade och kollade på någon serie, haha. C var också nerkyld när vi väl skulle iväg till den långa kön till knappliften och råkade trilla till i en liten nerfart och blev sååå rädd så han ville inte åka alls efter det utan grät och grät men här tog den högkänsliga mamman all sin kraft till att stå kvar och trösta, vara empatisk, förstående och försiktigt peppa i 40 minuter medan vi tog oss framåt i kön... Jag visste ju att han kunde så jag sa att vi kommer åka ett åk oavsett och sen kan vi gå in en sväng men ett åk gör vi nu tillsammans och jag är här hela tiden. Det var en STOR utmaning att stå fast i det beslutet trots att han grät mer eller mindre konstant. Upp i liften också (han fick åka med mig såklart) och nästan hela backen ner - MEN vi tog det lugnt och försiktigt och med stooor empati och kärlek och förståelse men icke avvikande från planen och när vi väl kom in och han fick värma upp sig (och lugna ner sig) så kunde vi dra ut i två omgångar till och han åkte med SÅN glädje! PHU vad skönt och vad bra att vi gjorde detta innan vi ska till Sälen igen. August kom ut och provade åka bandet en gång och en halv backen men nej han skriker så fort overallen ska på och han vill inte alls... Låt oss hoppas det ändras under närmsta 8 veckorna!! Haha... Tanken var att han också skulle gå i skidskola... Hur som, ruskigt dyr upplevelse för att åka 7 åk i barnbacken med ett barn och inte lyckas testa stora systemet eller få andra lilla barnet att prova men jag får generellt rekommendera Isaberg - såg SÅ bra ut i hela systemet!! MEN bara en restaurang med gigantisk kö hela tiden och en liten utekiosk som tog alldeles för lång tid - så tipset är att ta med exakt allt ni ska äta och dricka och skippa kiosker (otroligt tajt i värmestugan också dock såklart...) Väl hemma igen så spelades det pingis och lektes med julklappar och innebarnen var så nöjda och glada! Haha Nästa dag hade solen försvunnit med det var lite varmare i luften iaf så vi samlade alla kusinerna på isen för lek och fika. Det spelades bandy och hockey (med skor för de flesta) och lektes i snön men när det var dags för fika frös alla så mycket av vinden så vi fick ta oss upp till huset och fika utomhus - det gillade alla utom August som grät och skrek heeela tiden att han ville gå in och vägrade äta en endaste lite pepparkaka. Utmanande fas minst sagt! Phu. Det sliter på hjärnan... Väl inne gjorde vi brasa och sen tog farmor och farfar med barnen på egen utflykt till Upptech i Jönköping på eftermiddagen som är ett jätteroligt ställe med en massa teknisk lek. Och det var dagarna i Småland det! Så glad att vi fick lite vintersemester trots allt!
