Jo tröttheten har VERKLIGEN slagit till och håller ett järngrepp om mig så igår somnade jag vid nattningen och när Rickard lotsade över mig till vår säng för att sova vidare kände jag bara hur mycket kroppen behövde det. Sova vidare... Vi hann åka på utflykt till hamnen och äta glass igår iaf och hämta ut paketen från Jollyroom med Charles sista födelsedagspresenter som vi inte hann fixa med innan kalaset... älskar Jollyroom, vill ha typ allt där till barnen, haha. Gårdagens mission var att bygga ihop den lilla solstolen som liknar vår för eftermiddagsfikat --> såå mysigt att kunna sitta där i skuggan i sommar med lillebror i famnen och Charles bredvid i sin egen stol! Sen bar det av ner till stranden för kvällsdopp innan myset tog över och vi somnade båda två... Och på tal om att somna vid nattning så fick jag en fråga om det i frågestunden: Haha, ja jag gör mig redo för natten jag med med pyjamas och tandborstning och så somnar vi ihop i hans säng, såå skönt att bara tillåta sig dåsa av när tröttheten tar över... när jag vaknar till företa gången smiter jag helt enkelt över till vår säng och sover vidare --> tvätten och disken får vänta till en annan dag om jag inte lyckats trixa klart det innan läggning. Och nu när vecka 35 gjorde så tröttheten small till ordentligt får jag nog acceptera att somna så tidigt ibland trots de ljuva sommarkvällarna och alla "måsten" som finns på listan. Kroppen har sagt stopp.
