Sååå glad för denna vårdagen, att jag kunde ta till vara på solen och 13 grader och verkligen sitta ute i solen och njuuuuta och ta in. Landa. Plocka bort lite löv här och där, plantera en liten blomlåda och klura tvätta av en kruka eller två... Vi ska till Småland i helgen så jag tänkte passa på att småfixa lite varje dag nu på lunchen bara för att få trädgården vår-redo för nu kommer det INTE mer bakslag har jag bestämt. Igår var sista snön! Efter förskolan tog vi dessutom med Charles kompis Sixten och hans mamma hem till oss för att leka först en massa utomhus och sen inomhus, full ös och röj i 2,5 timme och jag bjöd på smoothies och äppelskivor för orken att slänga ihop middag fanns inte.... Så tacksam för mina nya vänner som verkar vara helt prestigelösa, accepterande och jag känner liksom att jag kan vara mig själv till 100% utan krussiduller om ni förstår vad jag menar? En favoritsmoothie som Charles tack och lov älskar är naturell yoghurt, färsk babyspenat, avokado, mango och banan så när han inte är en fan av middagen så räddar den hem det mesta! Den och "kladdemoj" som jag hittat på - naturell yoghurt och massor av fiberhavregryn som man rör tills det nästan blir en gröt. Just nu med kanel på enligt önskemål från superC. Fint det. Snart dags att sova för Charles och sen ska jag kvällspodda med Paula eftersom vi fick teknikstrul innan idag när vi skulle spela in. Rickard kommer ändå inte hem förrän sent så det passade bra. Imorgonbitti väntar första mötet med läkaren på BB i Lund där vi ska förklara varför vi önskar få ett planerat kejsarsnitt godkänt och jag känner mig lite upp och ner inför mötet märker jag... Jag och Rickard gick igenom allt igår, dels allt vi vill ha sagt och hur vi kan svara på eventuella protester och dels vilka frågor vi har med oss in kring deras rutiner. Jag är egentligen inte nervös för att jag inte skulle få igenom mitt snitt för det finns inga alternativ alls för mig MEN jag känner mig ändå lite matt och rädd inför hur jag kommer må under mötet och efter för det känns jobbigt att behöva bli ifrågasatt, att behöva berätta min känsliga historia för en främmande människa för att övertyga den och att liksom behöva stå upp för mig och min kropp när det är exakt det som jag är sämst på... Så snälla sänd mig lite kärlek och styrka ikväll och imorgonbitti för det behöver jag. <3
