Hej från Sälen!! Och en helt ledig semestervecka - vi får se hur mycket jag checkar in här under veckan.. Vi kom upp vid tre och hämtade ut alla skidorna och sen var Charles och Donna så taggade på att åka så de fick åka upp och ner en timme medan jag sprang bredvid, haha. Jag sprang upp och ner och upp och ner i mina sidenbyxor och päls, det måste sett rätt roligt ut, haha. Igår var det sol men idag var det rätt snöigt och blåsigt men vi stack ut för skidskolepremiären för barnen 10:30 och Charles åkte ju för första gången i fjol (utmanande första 3 dagarna minst sagt) så han visste vad som skulle hända och var pepp! August låste det sig helt för och han grät en timme i sträck i skidskolan, phu. Men jag var med honom hela tiden med kärlek, empati och omtanke MEN utan att avbryta för skidskolan sa i början att skidläraren och barnen var ett lag (de var lila laget) och jag förklarade om och om igen att man kan inte bara åka hem och lämna sitt lag. Man är med. Det var SJUKT slitsamt för mig som högkänslig mamma och hålla ut och inte ”ge med mig” men jag har stålsatt mig och bestämt mig innan för att vi lämnar inte. Han fick sitta i mitt knä och titta på och sen lockade jag att jag gick bredvid honom hela tiden och mina barn vet att när jag säger ”nu blir det så här” så kan man inte få mig att ändra mig genom gråt eller gnäll eller utbrott - det är inte ofta men när jag väl bestämt mig för något så har jag alltid orkat hålla ut och vara konsekvent. Slitsamt i stunden men såå värt i längden. Och nu ser ju på bilden vad August kom hem med för känsla efteråt när han STOLTA berättade för mormor och morfar om skidskolan, fröken, lila laget och att han hade varit MODIG och åkt luften tre gånger. Att han grät igenom allt var som bortblåst tack och lov!! Phu. Nya tag imorgon! Då ska det bli sol och allt känns förhoppningvis bättre!
