Okej titeln var kanske lite väl hård men i helgen hade jag dukat upp fint inför adventsfrukosten och sen var det ingen som ville ha frukost och ingen som ville se julkalendern med mig... Då kände jag lite att jag lever med 3 jul-grinchen och att det vore fint med någon som var lika pirrig på att se julkalendern, julpynta och tända andra ljuset som jag... Så jag facetimeade min syrras familj med systerdöttrarna och drack kaffe med dem istället... Här satt jag för mig själv och drack kaffe efter min frukost, haha. Alltså det är så himla spännande när man börjar analysera olika grejer som är viktigt för en själv och ens partner - det som är lika och olika... Och hur man vill uppfostra sina barn eller vad man liksom vill ge deras undermedvetna för uppväxt som blir deras "sanningar" omedvetet när de blir stora. Och en polett som trillade ner förra helgen var att i min familj har firande ALLTID börjat på morgonen. Med en härlig frukost. Helgens frukostar var alltid mysiga. Alla hjärtans dag fixade pappa alla-hjärtans-frukost... Julaftonsmorgons frukost är viktig. Frukosten har varit viktig i min familj så därför är den viktig för mig. Jag dukar fint och tänker ut något extra mysigt till varenda liten sak som ska firas och vaaaarje helg tänker jag att vi ska ha en mysig frukost vid frukostbordet men det blir aldrig - för Rickard bryr sig inte alls på frukost och jag insåg när vi var i Småland att i hans familj är frukosten inte något viktigt. Det är inget speciellt direkt och man äter inte den ens tillsammans för någon ska iväg på jobb och någon annan kanske behövde sovmorgon. I söndags sov Rickard ut - för nu ÄTER HAN INTE ENS FRUKOST LÄNGREEEE vilket stör mig men det har ju inte jag med att göra, haha. Han har aldrig gillat frukost, han är sån där som liksom nästan mår lite illa av att äta på morgonen så han kom på att han kör fasta och älskar det. Jag hatar det. Helt ärligt. För jag ÄLSKAR frukost och det är liksom mitt viktigaste mål på hela dagen. Både ur näringssynpunkt för min hälsa men framförallt för myset... Vilken krock va? Ännu en sak att ta med in i vår "Bli ett team 2025" dag och bolla hur vi ska ha det med helgfrukostarna och vad vi vill ge våra barn kring att samlas kring ett matbord... Eftersom vi sällan äter middag tillsammans alla fyra så har vi inte så många nedslag där vi sitter runt middagsbordet alla och då har jag tänkt - utan att prata med Rickard om det - att den där helgfrukosten är ännu viktigare... MEN, Charles verkar ha samma morgon-icke-frukost-sug som Rickard just nu och oftast ska vi dessutom iväg på aktiviteter så den där långa frukosten kan ändå inte bli av. För det är någon match någonstans... Så för vems skulle dukar jag upp så fint? Mest för min men också för mina barns barndsomskull. Jag vill programmera dem med att man gör sånt här för sin familj när man firar lite extra. Farmor och farfar har fixat adventspaket till dem varje söndag så adventsfrukostarna vill jag göra extra mysiga. Även fast ingen nu satt där med mig - för jag ville inte tvinga dem. Då blir det inte mysigt. Om jag fortsätter kanske de ansluter för att de tycker det är mysigt när de är äldre, vem vet. Men de kommer iallafall ha det i sig när de är vuxna - att göra så som min pappa alltid gjorde när jag var barn. Sätta på kaffe, tända ljus och fixa iordning en härlig start på helgmorgonen för hela familjen. Det hoppas jag! Ps. Hur kan ingen i min familj gilla tomtegröt??? Eller att se julkalendern? Jag funderar på om jag ska tvinga dem ändå men det känns inte heller rätt. Så jag går runt och njuter av min gröt och att se julkalendern för mig själv, sörjer lite att det här med att vara förälder till barn i juletid inte alls är så som jag föreställt mig eller som jag ser att det verkar vara i vissa andra familjer... Där hela familjen är med och tar fram julpyntet, dekorerar granen eller kollar julkalendern. Men, men. Jag får hitta mitt eget mys i det - hellre det än att tvinga tjuriga killar som hellre vill något annat.
