Godmorgon - en ny dag och hemmet är nystädat av våra superstäderskor så jag känner lite inre frid. Små enkla saker som faktiskt hjälper märkligt nog. Rickard skulle åka till Stockholm på jobb så kidsen vaknade 5:30, ahh måste lyckas hitta en plan för hur Charles INTE ska vakna då och tro att det är morgon och liksom kicka igång sin hjärna. Jag kände mig rätt mör efter alla tankar som snurrade igår och inatt. Efter ett meltdown så börjar jag oftast nysta i varför jag blev SÅ ledsen och vad jag kan förändra. Så jag såg dokumentären Heal på Netflix och sen var hjärnan igång med att koppla samman allt... Jag behöver ge mig på ett ännu mer holistiskt synsätt för mig själv och min hälsa. Mind and body - det hänger ju ihop och mycket grundar sig nog i min endometrios så jag började gräva där... Tror huvudvärken kommer därifrån också men i sjukvården har man alltid kikat på dessa två saker separat och sällan letat orsak utan snarare försökt medicinera bort smärta eller i förebyggande syfte ge starka mediciner som ska radera symptomen helt. Men inget av det är ju lösningen. Och nu har jag drivit runt i sjukvården, på smärtkliniker och hos neurologer och sjukgymnaster och psykologer osv osv länge utan att få rätt hjälp, Remissen till endometriosteamet i Malmö skulle gett mig tid i december men jag har fortfarande inte ens fått kallelse - och jag är trött på att vänta. Det är dags att börja kika på alternativ medicin och lite grunder känner jag. Måste prova något nytt. Så, efter att ha sett dokumentären så läste jag en massa artiklar om sambandet mellan endometrios och tidigare trauman/sexuella övergrepp som man ser tydligare och tydligare - minns att de pratade om det i Fredagspodden men glömde bort det igen. SÅ SJUKT ju, och igårkväll kom en massa tunga minnen över mig från tiden när jag började söka hjälp för extrema magsmärtor och mina typ tre paralella liv jag försökte leva under många år, där jag var en hemma i min familj, en annan bland vänner och kollegor och en tredje med dåvarande pojkvän där jag idag ser att det hände massor med trauman under flera år. Jag började ju jobba med dessa trauman förra sommaren och hösten men sen blev jag gravid och vi fick avbryta för det är för tungt att gå in i såna minnen när man bär på ett liv - man utsätter kroppen för fysiska trauman igen när man går in i minnet så starkt som man gör under sessioner. Och jag ORKAR inte gå tillbaka i det igen men inser att jag behöver bli klar med den sorgebearbetningen av det traumat. Jag behöver förlåta mig själv, antagligen honom (även om det känns svårt just nu men han visste nog inte vad han gjorde) och alla omkring mig som agerade - eller inte agerade under dessa åren. Jag behöver förlåta, healas och släppa. Och just det där med sorgebearbetning tycker jag är så viktigt och spännande så jag funderar på om jag ska utbilda mig inom det samtidigt. Då går man oftast igenom processen själv - för att kunna förstå och lära sig hur man ska hjälpa andra. Många tankar här... Sen läste jag vidare om endometrios och inflammationen som pågår i kroppen och kände såå igen det. Äter ju massa antiinflammatoriskt och har provat skippa gluten men märkte ingen skillnad. Tror verkligen inte min kropp är känslig mot varken gluten eller mjölk men såg ett dna-test man kan ta för att få veta hur ens kropp tar emot och tar upp vitaminer och reagerar på olika saker för alla är vi ju olika. Finns inte ett recept som passar en person. Var dyrt som fan men kanske är värt det att testa och få veta mer om ens gener? Över huvudtaget så känns det spännande och viktigt att förstå min kropp bättre för min magkänsla säger att vissa tips kan hjälpa mig men att andra inte alls har med saken att göra för just mig. Som gluten. MEN - det kan ju också vara för att jag älskar bröd så jag kanske lurar mig själv? Ett test skulle ju hjälpa mig en bit på vägen.... Någon som gjort det? NÅGOT lär man sig ju alltid tänker jag. En investering i mig själv. Och på tal om det så läste jag vidare att B, D, E och C vitamin verkar vara bra för endometrios. Läste om kolloidalt silver och probiotika men även progesteron. Kanske ska göra en insats i denna världen istället för jag är trött på smärtstillande piller så pass ofta som jag behöver ta dem just nu. Någon som har NÅGON erfarenhet inom detta att dela med sig av??? Hänger ju såklart ihop med det där DNA-testet..... Jag ska undersöka lite mer idag! 2019 känns det som jag kommer göra en jäkla resa för mig, min hälsa men även mina drömma om att förstå sambandet, relationen med sig själv och andra och kunna hjälpa fler som kanske inte påbörjat den inre resan jag startade för många, många år sedan. Allt hänger såklart ihop och i dagens samhälle tappar man ofta bort det där viktiga med att vi alla är OLIKA och att vi alla behöver OLIKA saker. Det märker jag om och om igen när jag skriver av mig i mina texter, så här är något jag varit nyfiken på länge och som jag ska gräva lite i.... Vill ni följa med på resan?
