Fredag. Brasan sprakar framför mig och ett iskallt glas bubbel står bredvid mina fötter på soffbordet. Jag funderar på en rad händelser idag. Ni som följer mig på Instagram och som sett mina stories vet vad som hände. Jag var ju ute på en lång promenad och lyssnade på podd vilket jag verkligen klappade mig själv på axeln för att jag lyckades ge mig själv den tiden och ro att promenera. Oftast när August sover så går det ett stressrus igenom mig med allt jag ska hinna. Jobbmailen ska tömmas, det ska bloggas, ett telefonmöte väntar, diskmaskinen ska tömmas, det ska renbäddat, rensad bland barnkläder till rätt storlek, slängas in en tvätt, grävas i trädgården, dammsugas av synliga ytor lite snabbt, göras handlelistan för helgen osv osv osv. Listan fylls alltid på fortare än den töms och då är jag ändå sjuuukt effektiv på att bränna av och fixa grejer som ni påpekat. Gasen i botten, allt kan hinnas med och lite till. Skruva upp hyllor, spola av och torka av korgar och fixa i tvättstugan? Inga problem, görs med lunchtallriken i handen parallellt... Jag vill inte hålla på så här, jag vill verkligen bli bättre på att vila. Att hitta good enough på riktigt. Att kunna njuta även om jag inte "presterat" en massa och lite till. Men det är SÅ SVÅRT att förändra detta beteendet. Jag röjer igenom hemmet och jobbar och kommer ihåg att skicka tackkort i 190 även om vi knappt sov något alls inatt och jag gick upp klockan 05. DET-ÄR-INTE-BRA. Det är gamla duktig-flicka beteende och en massa idéer om att jag "måste" en massa. Men man måste ju inte allt det där, man MÅSTE däremot kunna slappna av och vila även om det står en tallrik disk kvar på matbordet ett par timmar eller om barnens rum är stökiga på ovanvåningen från morgonens lek. Jag inser att jag backat och trillat tillbaka enormt i dessa tankebanorna. Jag blir stressad i hela själen om det är stökigt och jag känner hela tiden att jag mååååste prestera och få gjort en massa både i jobbet och hemmet. Men det finns nästan inga måsten när man är mammaledig. Barnet måste få mat. Gärna ny blöja och sömn. Du som mamma behöver gärna också mat. Men mer än så är inga måsten. Har ni tips på hur man tränar på att släppa stök, tvätt, obesvarade mail som egentligen kan vänta flera dagar till och ogräs i rabatten? Det kanske låter löjligt i vissa öron men jag springer på i 190 som en galen människa och bara gör och gör och gör. Jag vill inte va sån. Jag vill ligga på soffan och gosa med A och sova, sträckkolla serier och bara vara. Men det är därför jag faktiskt är löjligt stolt över ett jag "unnade" mig över en timme i friska luften idag på en lugn promenad med podd i öronen. Någon som känner igen sig?
