Godmorgon onsdag, Jag fick två bilder skickade till mig från helgen med småttingkusinerna, det är så mysigt att hänga med alla kidsen i Småland och att alla är i olika faser hela tiden. Kan inte fatta att det snart är vi som levererar en ny liten pyttebebis och att Gillis redan är så här stor: Och Olle är fyller liksom snart 1, helt galet. Lilla gullpluppen Olle, han är så gosig och gav mig världens kram när vi sågs, finns det något bättre ? Ja det skulle vara att väckas imorse av en stark kram av Charles och att han viskade "jag älskar dig mamma" två gånger i mitt öra. Han är så kärleksfull nu, han sa också godmorgon till lillebror i magen som svarade med en spark (fast jag kallar det "bump" när jag säger det till C för jag tänker att det inte är så nice att lillebror sparkar på honom för det får man ju inte göra - är det överdrivet pedagogiskt?) Nu ska jag dricka kaffe och skriva av mig lite om gårdagen så får vi se om jag orkar publicera det eller inte. Skrivandet är verkligen en del i min terapi och mitt enklaste sätt att få ur mig känslor, framförallt kring sånt som jag inte orkar prata ens med min familj om, det är bara Rickard som vet vad som faktiskt hände för 15-17år sedan och jag tror jag aldrig jag kommer orka berätta för någon annan. Jag tycker knäppt nog synd om min familj och anhöriga som läser mina inlägg nu när jag bearbetar och känner mig nästan "skyldig" att förklara och berätta för dem för deras skull men jag klarar inte av det så jag låter bli och alla nära låter bli att fråga vilket känns skönt, det räcker så och även om jag misstänker och förstår att det är hemskt för dem att höra och undra exakt vad som hänt så försöker jag verkligen tänka att det är okej att jag sätter mig själv i första rummet och låter bli - att jag gör som jag behöver och även om det är jobbigt för andra så får det vara så, det får de bearbeta och jobba med isf för jag kan inte ta ansvaret för det också. (Vilket är svårt för en sån som mig som vill ta ansvar för hur ALLA människor känner kring olika saker.) Hur som, det var inte lika tungt igår även om det var sorg och gråt så jag slipper gigantisk huvudvärk idag vilket är skönt men ska ge mig på min andra (och sista) kopp kaffe för dagen.. Tack för alla kommentarer om att fota under kejsarsnittet, verkar som att det beror på vem man möter i OP om man får fånga någon bild eller inte så vi får helt enkelt hålla tummarna.