Godmorgon från en hotellsäng i Stockholm… vi somnade vid halv tolv alla fyra efter en lång promenad i regnet till tunnelbanan och barnen var SÅ grymma som orkade hålla i. Otroligt imponerande! Vi överraskade ju barnen i onsdags med att berätta att vi hade ordnat biljetter till första EM-kval matchen och att vi skulle åka upp till Stockholm och sen den. Deras första Sverigematch. Så himla mäktigt och ett minne för livet tänkte jag och Rickard. Jag fick hjälp av en av spelarna i laget som jag haft som kund att köpa ruskigt bra biljetter och när Rickard insåg att vi skulle sitta på rad 4 bakom avbytarbänken trodde jag han skulle gå av på mitten. Vi käkade middag och spelade pingis på hotellet och sen åkte vi ut till arenan och köpte lite halsdukar och massor med godis och snacks, haha. Matchen började ju 20:45 på en fredag så att få barnen att orka var något vi fick ta lite som det kom men med mycket snacks kommer man långt! Sen började det! Och att se Charles och Rickard sjunga nationalsången med glittrande ögon var HELT otroligt. Och August STORA förundrande ögon… Minne jag kommer bära med mig resten av mitt liv, att se fotboll från rad fyra var något HELT annat. Höra tränarens ord, de varenda spelares ansiktsuttryck. Så otroligt mäktigt. Och mäktigast var det nog nästan för Rickard, jag såg den lilla pojken i honom som drömde om att ens få gå på en Sverigematch när han var liten. Som vann biljetter en gång men inte hade någon att som kunde ta med honom dit. Han var 6 år, 10 år, 20 år och 40 år samtidigt. Och det var jag så stolt över att jag kunde ge honom. Inga svenska mål men barnen hade ju koll på de stora spelarna i Belgien också så de tyckte det var mäktigt ändå. Och höll ut med massor av popcorn och godis, haha. Mest imponerad är jag såklart av lilla August som orkade och som inte riktigt har samma fotbollsintresse än som Charles även om han tycker det är kul. Supeefredag helt klart!
