Alltså jag ska börja med att säga direkt att jag inte kommer avslöja svaret i detta inlägget för vi vill hinna berätta för alla nära först så imorgon berättar jag för den nyfikna om vi väntar en dotter eller son men så länge kan jag berätta att allt såg SÅ bra ut och att lilla Bebé i min mage mår superbra, hjärtat slår starkt och det var magiskt att få gå på rutinultraljudet idag.... Jag känner ju vobbel, sprattlande och då och då riktiga karatekickar i magen vilket jag aldrig gjorde med Charles... Det roliga är att de där sparkarna kommer BARA när jag har Charles i knäet och jag skriker till varje gång för de tar mig med storm och gör nästan överraskande ont. Hur kan en så liten sparka så hårt redan? Charles tryckte liksom mer eller bumpade eller vad man ska säga, jag kan inte minnas några såna här PANG-sparkar... Även under ultraljudet var Bebé sprallig och rörlig som få så det var svårt att få till bra profilbilder denna gången vilket barnmorskan skrattade gott åt.. Hon bad mig till och med lyfta upp rumpan i ett höftlyft och skaka en massa för att försöka få till en bra bild med icke, det var så coolt att både se och känna allt samtidigt och mest magiskt var som vanligt att se hjärtat slå.... Moderkakan låg i framvägg eller framkant eller vad tusan det heter - framåt?? Så det är coolt att jag ändå känner så pass mycket redan. Jag hade fått för mig att det var på rutinultraljudet vi fick veta att jag hade föreliggande moderkaka och att vi fick ställa om oss från vaginal förlossning till kejsarsnitt men det var på tillväxtultraljudet i vecka 32 så tro TUSAN att jag blev chockad, ställd och besviken när allt kastades om där och då efter all pepp och prepp på en förlossning....(Läs det inlägget här), jag minns att de nämnde i förbifarten att moderkakan låg lite för på rutinultraljudet men de gjorde ingen grej alls av det eller benämnde kejsarsnitt över huvudtaget nu när jag tänker efter.... Hur som, det var fantastiskt att få se det lilla livet idag och få veta att allt är så himla bra. 14 juli tror jag de la som BF nu elle 12 juli som innan, hon kunde inte säga exakt för det funkade inte i hennes datasystem, haha. Hur som, vi är kvar i vecka 20 iaf. Nu är jag hemma igen och styr jobbet så gott jag kan med gigantisk huvudvärk som trycker på, (kan man inte få en paus någon gång???) och i eftermiddag när jag hämtar Charles ska vi klicka hem syskontröjan från Livly till lilla Bebé. <3
