Dags för gravidupdate för vecka 37 som äntligen är förbi - en riktig känslostormig gravidvecka med galet mycket tårar, besvikelse, arga känslor och ensamhet... Phu. Gravidmagen i vecka 37 har präglats av Sverigetröjan, haha. Fina minnen ju. Lillebror Mr Bebé är nu ca 46cm lång och väger runt 2, 97kg enligt appen vilket visar på att han verkligen är klar - tänk att min systerdotter Donna vägde 2700g när hon föddes, haha. Pytterliten alltså!! Hur som, han är ju nog lite mindre men det märks att det börjar bli mer trångt i magen för rörelsemönstret är lite mer vända och vrida nu än att sparka och spralla. Han är dock fortsatt väldigt tydlig och stark i sina rörelser vilket är skönt. Han fortsätter stångas neråt med sitt huvud så det gör ONT emellanåt av hugg. Jag har varit arg, ledsen och helt slut veckans gravidvloggdenna veckan och jag tror det är ett resultat av att jag försökt hållt ihop det senaste veckorna när både jag och Rickard haft lite mer jobb än vi tänkt oss och framförallt Rickard har jobbat dygnet runt känns det som vilket inte passade med min gravidhormoner, ja ni som såg vet ju precis hur jag mått... Gråt, gråt och åter igen mer gråt blandat med huvudvärk, trötthet, besvikelse och irritation. Och sån ÄR inte jag annars vilket har fått mig att känna mig rätt ensam i min kropp och hjärna för jag har inte alls känt mig som mig själv! MEN - när man når botten så blir frustrationen så stor så man tar tag i det! Och nu har jag och Rickard pratat massor om hur vi ska lösa sista veckorna, mamma och pappa ringde och ville avlasta ännu mer så redan ikväll ska Charles på pyjamasparty hos dem så att jag och Rickard kan få en dejtnight här hemma i lugn och ro att bara ta in att vi snart är ännu en ny liten familjemedlem här hemma.. Vi ska ÄNTLIGEN packa BB-väskan, vi ska bädda klart lillebrors säng och vagn och vi ska liksom trixa runt här hemma med lillebrors saker och kanske titta på lite bilder från första tiden med Charles. Och landa tillsammans. Och hålla handen... Storebror Charles har börjat räkna ner med en kalender som sagt och jag gjorde med symboler för vad vi ska hitta på varje dag fram till lillebrors födelsedag så nu kryssar vi av och pratar om det hela tiden... Han fick ju en doktorsväska i present också för att han ska få ta hand om mamma som kommer ha lite ont i magen när hon kommer hem efter att doktorn plockat ut lillebror och mamma kommer ha ett stort plåster på magen... Så vi övar på att ge mig medicin, sätta plåster på magen och allt sånt vilket är urmysigt såklart - han är SÅ med på allt just nu storebror.... (Fast har ändå ingen aning alls såklart... Precis som vi förvirrade föräldrar. Tvåbarnsföräldrar snart....) Han är fantastisk vår lilla Charles och jag sniffar, myser och njuter så mycket av att få ha honom nära, nära mycket nu eftersom jag inser att det inte blir så sen på samma sätt. Det blir magiskt på ett annat sätt såklart men jag tror det är naturligt att man lite sörjer att det aldrig mer är bara vi igen, eller hur? Min graviditet räknas som fullgången nu! i vecka 37 förra gången. När man gått 37 fulla veckor så räknas det som klart och det gör allt ännu mer spännande att leta efter tecken på att förlossningen skulle starta... Allt drog ju igång så smått när slemproppen gick sist och förvärkarna låg och taktade som latensfas i två dygn med stillastående värkar exakt vad tioende minut sista dygnet och det var så häftigt att få uppleva så även om vi ska göra planerat kejsarsnitt skulle jag gärna se att det smög igång så sakta även denna gången... I vecka 37 var jag vätskefylld till max, hade högt blodtryck och var förlamad i skräck av allt tumult kring hur moderkakan hade flyttat på sig trots att sannolikheten var sååå låg att det skulle hända - allt var lite upp och ner så även om jag haft en gråtvecka känns det betydligt lugnare denna gången. Tröttheten har slagit till, jag mår lätt illa om jag sover på rygg och huvudvärken dunkar varje morgon... Förvärkarna kommer och går lite då och då och jag försöker sova en liten stund varje dag och ska verkligen försöka göra det hela vägen fram - Charles har 3 dagar kvar på förskolan innan vi tar sommarlov och då får vi 2 dagar själva av mys och lek innan även Rickard kommer gå hem för att ha familjetid med oss 5 dagar innan det är dags för förlossning. Alla dagar är liksom delmål just nu känns det som och att ha dejt med Rickard själv ikväll är precis vad jag behöver - och en hel dag på SPA med mamma imorgon. Läs mer.... vecka 1 och 2 3 och 4 5 och 6 7 och 8 9 och 10 11 och 12 vecka 13 vecka 14 vecka 15 vecka 16 vecka 17 vecka 18 vecka 19 vecka 20 vecka 21 vecka 22 vecka 23 vecka 24 vecka 25 vecka 26 vecka 27 vecka 28 vecka 29 vecka 30 vecka 31 vecka 32 vecka 33 vecka 34 vecka 35 vecka 36 hur det gick till när vi blev gravida hur det var när vi slutade med p-pillerna
