Fredag och vecka 32 av denna graviditeten är snart slut så det firar vi med en liten update - jag var ju hos barnmorskan igår också och kolla lite värden och så var vi på inskrivning i onsdags så mycket har hänt minsann! Men först kan vi kika på hur vecka 32 såg ut med Charles i magen.... Rätt likt verkar det som i mående, det är dock helt klart en fördel att bo vid havet denna gången i hus och med bil och sen att jag inte fortsatt svullnad upp än så länge.... Det är helt klart skönt att bära på 8kg mindre så här långt i denna graviditeten även om jag vet att vätskan kan komma PANG över en natt. Vecka 32 firas på Ystad Saltsjöbad med dopp i havet, gravidmassage och lite telefonmöten från solbädden... Här unnas det! Gravidupdate vecka 32 Mr Bebé i magen mår prima och hans hjärtslag ligger perfekt, han ligger fortfarande med huvudet neråt och han är aktiv och sprallar och sparkar varje dag. Jag har ont i huvudet och har en envis förkylning som vääägrar släppa och det är SÅ jobbigt att hosta 150 gånger om dagen för de obefintliga magmusklerna, det känns nästan som ett bråck ska hoppa sönder eller något ibland och jag hade gärna sett att denna täppta näsa och rossliga hosta fick lämna mig nu... Svårt att veta om det är den som ger mig sådan enorm huvudvärk eller om det är den vanliga huvudvärken eller en extremt gravidhuvudvärk... Idag badade jag i havet igen men här i Ystad och att få doppa huvudet under vattnet är det skönaste jag vet. Att bara kyla ner både kroppen och huvudet liksom så jag satsar på många dopp hela maj och juni nu! Järnvärdet sjunker och det kan vara därför jag varit så trött senaste dygnen? När jag var hos barnmorskan igår mätte hon magen och kikade på alla värden och blodtryck och allt ser bra ut (till skillnad från förra gången när jag började få högt blodtryck redan i denna veckan, uuusch) MEN järnvärdet har börjat sjunka så nu ska jag äta både järntabletter och folsyra varje dag för att boosta upp mig själv - hon beskrev det så klokt att även om mina grundvärden varit så bra så att där fortfarande finns mycket kvar i depåerna så vill man ju såklart boosta upp mig rejält inför förlossningen/operationen så det motiverade mig att köra min lilla pillercocktail varje dag nu. 1 gravidtablett, 1 folsyra, 1 järntablett och sen 3 linfröolja i kapsel för att mjuka upp allt. Fin-fint det. Vi har varit på inskrivningen på BB i Lund!! se vloggen härOch vill ni se hur lyrisk och tacksam jag var efter det läkarsamtalet kan ni men jag ska försöka beskriva hur fint det känns nu att göra kejsarsnitt i just Lund... För ni vet ju att jag kände lite si och så ett tag kring var vi skulle föda här nere i Skåne men nu har vi landat i BB Lund där jag själv är född och det känns MAGISKT bra! På inskrivningssamtalet så fick vi först träffa en läkare - numera VÅR läkare skulle jag säga för det var samma kvinna som godkände vårt kejsarsnitt som var så lyhörd, empatisk och tydlig och fin. Hon såg till att det var vi som träffades nu igen på inskrivningen och då gick vi igenom en hel del praktiskt men hon berättade även att de planerat att just hon ska genomföra vårt kejsarsnitt vilket känns så JÄKLA bra helt ärligt... Att ha henne bakom skynket snickesnackandes med oss under tiden hon förlöser lillebror kan inte bli annat än bra och hon la mycket tid på att dels besvara våra frågor (JA vi får ha med egen musik och JA vi får fota - vet inte varför så många säger att man inte får ert för vi fick ett OK och ja på det iaf och såklart kan en sjuksköterska hjälpa till att fota hela lilla familjen även denna gången....) och sen la hon tid på att beskriva hur hon brukar jobba vid kejsarsnitt... Vi fick också prata med narkosläkare som beskrev hur de lägger spinalen och lovad att jag ska få hjälp om det skulle vilja sig illa och jag skulle behöva en blood patch så som jag inte fick vid komplikationerna efter ryggmärgsprovet för några år sedan om ni minns? Hur som, tillbaka till läkaren - hon berättade att det kan ta liiite längre tid när man gör ett andra snitt då man vill gå igenom samma som förra gången och det kan ta ett par minuter längre tid att gå igenom alla lager men att det oftast går superbra såklart- när det är dags för lillebror att komma ut brukar hon INTE plocka ut barnet utan det sker så magiskt så de hjälper honom upp med liksom huvudet och överkroppen och sen låter de honom SJÄLV "åla" sig ut hur magen för att lungorna ska pressas ihop och han ska liksom vara med på noterna. HUR COOLT LÅTER DET?! Han kommer kirra det galant, det är jag helt säker på! Rickard får se när hans föds om han vill vilket jag är så avundsjuk på, hon kommer alltså fråga Rickard förutsatt att allt går som planerat om han vill se när lillebror "kryper ut" ur magen så att säga och det får mig att börja gråta av bara tanken. Så himla fint ju, sen när han är ute så får han ligga på mina ben en stund för att köra sen avnavling såklart, först när navelsträngen slutat pulserat och är helt tömd så är det dags att klippa navelsträngen och lämna över honom till barnmorskan som då tar med honom och Rickard till "barnbordet" som det kallas där de ser till så att andningen funkar som den ska, Rickard får klippa navelsträngen på riktigt precis som sist och de torkar till honom lite och lindar in honom för att sedan komma med honom till mig. Misstänker att det blir RIckard som kommer gående sådär magiskt med lillebror i famnen precis som förra gången och då får jag ÄNTLIGEN träffa denna lilla människa som bor i mig. Gud som jag kommer pussa på honom då och vi får en stund tillsammans medan de syr ihop det sista bakom skynket på mig. Min endometrios kikas till när vi ändå öppnat precis som förra gången så det blir liksom två operationer i ett vilket känns skönt, jag har ju en muskelknuta i magen också som är ofarlig men att operatören passar på att kika och ge mig en update på hur det ser ut är ju guld värt så det är väl det vi kommer prata om när killarna är vid barnbordet tänker jag... Sen får jag pussa killarna hejdå och rullas till en sal som kallas "uppvaket" även om jag inte varit sövd, där får jag ligga och kika på bilderna i mobilen och kameran och längta och drömma om lillebror medan bedövningen släpper och så fort jag kan vicka på tårna får jag äntligen komma upp till rummet och träffa mina älsklingar. Jag hade såklart haft dem hos mig hela tiden så som sist men nu när jag haft lite tid på mig att ställa mig in på detta så känns det faktiskt okej, den där lilla pausen kanske till och med blir något positivt för mig för jag kommer längta och ladda så mycket för närheten och den eventuella amningen. Men framförallt så är jag så himla glad för Rickards skull för det känns som att allt detta kommer vara en helt fantastisk upplevelse för honom - vilken jäkla roll han får under denna dagen!! Stötta mig, se när lillebror kryper ut, vara den första som får se honom och träffa honom och hålla honom och sen hänga själv med honom ett par timmar innan jag anländer - för let´s face it. Sen är det ju MAMMAN som gäller i ett par månader.... Så ja - just nu känns det superbra och jag längtar så mycket till kejsarsnittet nu.... Det blir den 2, 3 eller 6 juli som bokas och vi kommer få tiden på posten nästa vecka, jag undrar dock om lillebror vill stanna inne tills dess eller om allt kommer dra igång ännu tidigare? Det blir spännande, jag är inte orolig för det utan skulle vattnet gå eller värkarna dra igång från vecka 36 så är det bara att åka in och köra vilket känns spännande! Läs mer.... vecka 1 och 2 3 och 4 5 och 6 7 och 8 9 och 10 11 och 12 vecka 13 vecka 14 vecka 15 vecka 16 vecka 17 vecka 18 vecka 19 vecka 20 vecka 21 vecka 22 vecka 23 vecka 24 vecka 25 vecka 26 vecka 27 vecka 28 vecka 29 vecka 30 vecka 31
