Förra gången lät det så här i vecka 30 och tänk att jag fortfarande då trodde jag skulle genomgå en vaginal förlossning och peppade och preppade för det... Inte så konstigt att allt kändes omkullkastat och läskigt och helt upp och ner när allt ändrades några veckor senare! Nu har nästan hela vecka 30 gått denna gången också och det firade jag idag med att gå på en riktigt härlig gravidmassage med hot stones och skrubb på ett spa och OJ så härligt - jag minns att jag unnade mig massor med sånt i slutet förra gången och kommer göra det denna gången också. Mina muskler tackade mig och min hud likaså - vem orkar skrubba sig som gravid liksom, ville nästa gråta när hon körde loss skrubbandet på min rygg, axlar och rumpa - nu känner jag mig både mjukare och fräschare på både insidan och utsidan, haha. Gravidmagen i vecka 30 på spa idag.... Känns tråkigt med såna här bilder när man har de faboulösa från fotograferingen i vecka 29 så jag tror jag blandar upp en hel del med dem denna veckan också, haha... Gravidupdate vecka 30 Lillebror Mr Bebé väger typ 1,58kg och är ca 36 cm lång men framförallt så är han nästan helt färdigbakad och ska bara gå upp i vikt - tjocka-på-sig- helt enkelt snart... Det är lite kvar med lungorna, musklerna och hjärnan men snart så - heja lillebror!! Han ligger med huvudet neråt och sprallar och sparkar mest åt sidorna oftast, idag så lyckades han trycka till mot båda sidor samtidigt flera gånger så jag tror kanske det är hans små knän som trycker till? Försöker han simma som en groda? Hahaha... Det står i appen att barnet kan lägga sig med huvudet i bäckeningången och pressa på redan och ja - det gör fasiken ont emellanåt vilket var något jag inte kände alls förra gången. En helt klart märklig känsla när det dyker upp. Som sagt.... Dessa bilderna känns ju härliga att lägga in, haha... Jag mår som vanligt....eller vad man nu ska kalla det men min kropp kämpar ju på men trivs inte alls som gravid som ni vet, smärtor och krämpor i magen mest hela tiden och jag kan inte promenera alls längre men cyklad funkar tack och lov vilket ger mig betydligt mer frihet denna graviditeten än förra då jag började åka taxi typ överallt från och med denna veckan, haha. En dyr historia. Dessutom har jag ju bil numera, gud så mycket härligare det är att vara gravid i hus än i lägenhet i Stockholm måste jag säga... Det står i appen att man kan bli illamående under denna perioden då barnet växer mycket nu och det är stort hormonpåslag men jag mår faktiskt bättre än på länge förutom gravidnästäppa ELLER om jag är förkyld... Svårt att säga men jag unnar mig nässpray på kvällarna och sover faktiskt igen också... Vi struntar i föräldrarkursen denna gången eftersom den mest berör vaginal förlossning och amning och det är två saker jag inte orkar höra så mycket om just nu... Amningen är fortfarande skitjobbig att tänka på för jag vet inte hur jag vill göra, det lättaste hade varit att bestämma mig för att inte ens prova men jag VILL ju se hur det känns. Detta är ett annat barn, detta är en annan situation där jag vet varför jag får ångest - och då kanske det faktiskt också är lättare? Vem vet? Eller så känns det bara STOPP och NEJ i hela kroppen direkt och då vill jag skita i det - det är min största rädsla just nu... Att jag känner STOPP och NEJ men inte lyssnar vilket jag pratar mycket med psykologen om. För jag är så tränad i att skita i vad kroppen och hjärnan signalerar till när det kommer fysiska begränsningar - jag bara kör över mig själv och då känns det som ett fysiskt övergrepp samtidigt men ändå kan jag inte stoppa. Just nu är jag extremt arg, ledsen och sorgsen över att det är så här.... Jag är arg på honom som orsakat det här, jag är arg på att jag inte insett eller sett det på 15 år och jag är så frustrerad över att det kan vara så galet svårt att träna upp ett nytt beteende där jag respekterar mina egna gränser - jag tränar och tränar men det går SÅ långsamt... STOPP MIN KROPP - varför är det så himla svårt för mig? Eller jag vet ju varför men åh om jag bara kunde vara lika snäll mot mig själv som jag är med hur extremt tydlig jag är med detta med Charles.... Jag var hos psykologen i veckan för tredje gången och vi berörde två tillfällen under senaste veckorna där bekanta frågat "om de får känna på magen - är det okej?" och jag sagt ja men självklart men känt i samma sekund som händerna kommit till min mage hur hjärnan och kroppen signalerar NEJ DETTA VILL JAG INTE - DETTA ÄR ETT ÖVERGREPP men ändå så står jag där och ler och skojar och verkligen säger att det är klart de får känna, vi är ju vänner osv... Det är inte deras fel, det är mitt fel som inte kan säga nej - jag tycker det känns så fruktansvärt obehagligt att istället svara "nej helst inte". För de står där med sina förväntansfulla ansikten och ler så innerligt - de är ju bara så himla kärleksfullt nyfikna på vem som är där inne i magen... De känner kanske i sig själva från när de var gravida hur härligt de tycker det är verkligen bara omtänksamt att de faktiskt tar sig tid att fråga - till och med fråga "är det okej" som tillägg men ÄNDÅ KAN JAG INTE SÄGA NEJ. Så det är min läxa nu. Att våga säga den lilla meningen "helst inte".... Charles och Rickard längtar efter lillebror såklart och vi pratar mycket om honom här hemma... Och fortsätter förbereda så saka, på ett sätt känns det tidigt att få allt klart men det ÄR något i mig som känner så starkt att jag bara vill få det mesta på plats och klart och jag vet inte varför men känslan av att han kanske väljer att komma innan både BF och det planerade datumet för kejsarsnittet finns i mig - antagligen för att jag har så ont och många tror/önskar att det händer tidigare så jag försöker att inte lägga så stor vikt vid den där känslan - men jag vill ändå få klart det som min inre röst säger till mig att ha på plats... För att kunna känna att jag är avslappnad och njuter det sista nu... Sista månaden vill jag verkligen bara lalla runt här hemma och ta hand om mig själv så det försöker jag styra upp jobbet för att kunna göra nu. Alla magiska bilder av fotograf Linda-Pauline, klänning av Frida Jonsvens, blommor av Flowers Bar Sthlm, gravidmage v. 29 Det får nog sammanfatta vecka 30 - högt och lågt som vanligt! Läs mer.... vecka 1 och 2 3 och 4 5 och 6 7 och 8 9 och 10 11 och 12 vecka 13 vecka 14 vecka 15 vecka 16 vecka 17 vecka 18 vecka 19 vecka 20 vecka 21 vecka 22 vecka 23 vecka 24 vecka 25 vecka 26 vecka 27 vecka 28 vecka 29 hur det gick till när vi blev gravida hur det var när
