Fredag och gravidupdate, hurra! Nu har typ hela vecka 21 gått också och jag är glad att tiden tuffa på så sakta, det finns ju gravidupdates i videoformat här om man gillar det mer och de kommer på tisdagarna men idag är det alltså dags att fota magen och berätta hur vecka 21 varit... Gravidupdate vecka 21 Bebisen är 24cm långt och väger typ 360 gram tydligen men det är nu varje barn börjar följa sin egen viktkurva och utvecklas personligen vilket är så himla spännande... Det stod även i appen att barnet börjar reagera på smärta vilket lät lite läskigt tycker jag, tänk att det verkligen är en alldeles riktig liten minimänniska som bor i mig just nu. Otroligt. Jag känner rörelser och sparkar tydligt och nu sa barnmorskan i veckan att eftersom jag börjat känna honom ofta så SKA jag känna honom varje dag från och med nu, annars är det dags att börja trixa med iskallt vatten (eller glass!) för att väcka honom och om jag inte har känt något och inte får igång honom så ska jag ringa in och komma in på kontroll - tur att han är en aktiv krabat så det inte verkar vara några tveksamheter eftersom jag känner honom flera gånger om dagen.... Bäckenet börjar tydligen blir ännu mer rörligt nu så det är dags att modifiera träningen helt anpassad efter att man är gravid och jag har fått byta yogapass från det jag kört tidigare så jag inte översträcker mig... Jag var ju hos barnmorskan i tisdags och skrev bland annat om vikttankarna efter det här och ännu en gång var så många som kände igen sig... FÖR många, jag vill verkligen att siffrorna på vågen ska vara helt obetydliga för mig så jag kämpar på med det. Charles tycker det är en självklart del att prata om lillebror varje dag nu... Mr Bebé (eller A som vi tror han ska heta....) är liksom en del i många samtalsämnen redan och det är ju kanske inte så konstigt med tanke på att han har ett eget rum med spjälsäng och skötbord och en egen stol vid matbordet redan, haha. Rickard får utstå en del gravidhormoner då jag i fredags tyckte såååå synd om mig själv och måndags rusade hormonerna med ilska och irritation helt plötsligt. Jag är sällan snäsig, irriterad eller håller på att påpekar en massa saker men i måndags bubblade hormonerna på ett helt galet sätt i kroppen så jag ville "minsann säga ett och annat" och höll monolog om tusen onödiga påhopp men tack och lov är jag gift med en så klok man så han är rätt obrydd och bara är tyst och förstående och låter mig tömma ut allt tills jag är klar och själv skrattar åt att det är gravidhormoner. Så skrattar vi bort det ihop och sen är det inte mer med det. Skönt. Remiss till läkare och remiss till psykolog har gått iväg som sagt och jag hade ju skrivit fel till er, haha. Det var inte 2 veckor utan 2 MÅNADERS väntetid till psykologen vilket kändes för långt - däremot så ska jag till läkaren på MVC på måndag och prata magsmärtor och hur jag ska hantera såväl jobbet som träning med mina smärtor som jag börjat acceptera är här för att stanna och som bara kommer bli värre och värre för varje vecka hela vägen in i mål. Inte så peppigt men det är därför jag vill ha en långsiktig, vettig plan så jag håller och orkar hela vägen och jag lyssnar in kroppen enormt mycket så jag inte kör över den och tar slut pang bom helt plötsligt. Förra gången blev jag ju sjukskriver 50% i vecka 20 och det gjorde nog att jag kunde balansera smärtor med jobb ända in i mål och verkar vettigare än att köra på för skulle jag varit anställd nu har jag haft minst 2 sjukdagar i veckan för att jag inte klarar av full fart egentligen. Det håller inte att jag ska köra på bara för att jag är egenföretagare och kan dela upp mina arbetstimmar på veckans alla 7 dagar inkl kvällar istället för att försöka anpassa mig efter smärtorna och när jag måste vila - blir jag sjukskriven får jag ta in en anställd som gör de delarna jag inte kan göra pga av sjukskrivningen vilket verkar vettigare i längden. Men vi får se vad läkaren tycker, får jag OK på att köra på och att det är ofarligt så gör jag såklart det. Jag har hittat lite vettiga ställningar att sova i på nätterna igen med hjälp av kuddar och spikmatta (och att Charles och Rickard sovit i hans säng vissa nätter) så nu börjar sömnkontot vara återställt igen vilket är skönt. Klurar en del på hur vi ska göra på nätterna när Mr Bebé väl är här sen för jag kom på en natt att vår säng inte står mot en vägg och jag satt oftast med ryggen mot väggen av sängen när jag matade C när han var liten, det kommer ju inte gå nu så antingen får jag gå ut och sätta mig i fåtöljen, eller i gungstolen på hans rum (det gjorde jag iofs en del förra gången också och där inne är ju iofs skötbordet ändå) eller så får vi möblera om helt enkelt. Vi får se. Vi pratade även förlossning med barnmorskan och jag gjorde ju planerat kejsarsnitt förra gången vilket var något att diskutera om det blir så även denna gång eller inte och det rörde upp en del tankar eftersom eftervården ser helt annorlunda ut i Skåne än i Stockholm. Men mer om det nästa vecka... Här kan du läsa om: vecka 1 och 2 3 och 4 5 och 6 7 och 8 9 och 10 11 och 12 vecka 13 vecka 14 vecka 15 vecka 16 vecka 17 vecka 18 vecka 19 vecka 20 hur det gick till när vi blev gravida hur det var när vi slutade med p-pillerna
