Fredagar betyder också gravidupdate och nu har hela vecka 17 också gått, det tuffar framåt och jag längtar så till vecka 20 när vi är halvvägs.... Det känns faktiskt som det går i lagom takt än så länge, jag hinner med att läsa i appen (okej jag ska vara ärlig, jag tar upp den flera gånger i veckan fastän att inget ändras, haha. Vill se % gå framåt och bara känna att det fortfarande är VERKLIGT att jag är gravid:...) och jag hinner ta in vad som är på G samtidigt som jag verkligen försöker njuta denna gången eftersom det blir den sista. Jag är inget större fan av att vara gravid men nu när jag börjar känna den lilla Bebé i magen börjar det bli lite mysigare och jag försöker ta små stunder varje dag att njuta av att min kropp klarar av att skapa detta liv och känna tacksamhet. Och övermäktighet av magin för att detta faktiskt funkar är fortfarande helt overkligt! I vecka 17 började jag med riktiga gravidupdates förra gången vilket är kul så nu kan jag länka tillbaka till det och jämföra varje vecka, så här skrev jag i vecka 17 när jag var gravid med Charles... Förra gången så fick jag åka till gynakuten på SÖS i Stockholm för magsmärtor i vecka 17 och sedan blev jag sjukskriven i vecka 20.... Inte så peppande att läsa om och jag har helt ärligt varit så himla positiv och glad att jag mått så mycket bättre denna gången - tills denna veckan. För nu ändrades allt känns det som. Gravid vecka 17 Bebisen är nu 16 cm långt från huvud till fot och väger 120g och huvudet är tydligen fortfarande för stort för kroppen, haha. Låter så kul när de skriver så... Alla fingrar och tår har fått sina naglar vilket känns otroligt så här tidigt och håret på huvudet, ögonfransarna osv börjar också växa, det är liksom verkligen en liten bebis där inne nu som både uppfattar och reagerar på ljud. Charles säger "hallåå, hallåå" till magen när vi säger att bebisen kan höra honom vilket är så gulligt så man smälter. Han tar upp att mamma har "en bääääbis i magen" nästan varje dag och fnissar lite för sig själv och när vi vid Lunds sjukhus i veckan så visade jag honom att hit åker man i sommar när det är dags för bebisen att flytta ut från mammas mage och komma till oss. Han är fortfarande för liten för att förstå hur det där ska gå till så klart men det märks att han ändå hänger md och inom en månad får grannen sitt andra barn vilket ska bli SÅ spännande att se hur Charles reagerar när han inser att Henry blivit storebror och vad en bebis innebär, haha. Jag har inte så höga förväntningar på C i sommar för en bebis är ju inte speciellt kul, det får vara okej om han inte tycker det eftersom den lilla klumpen som bara äter, sover, bajsar och gråter i början inte är så kul för ett barn utan jag ska luta mig i att det blir roligare redan när de kan börja interagera efter ett par månader. Jag har ont precis hela tiden dygnet runt och att ha så ont och vara öm i magen gör mig lite matt märker jag. Att jobba på bröllopsmässan i helgen eller som idag när jag ska iväg på jobb tar 1000 gånger mer på krafterna och jag inser att om jag hade haft ett "vanligt" kontorsjobb så hade jag säkert redan behöver trappa ner och bli sjukskriven en del för magsmärtorna blir värre när jag försöker hålla något som helst tempo. Det enda som funkar är lugna dagar hemma där jag kan jobba i min egen takt i soffan med pauser och det är ju inte helt hållbart i längden. Tur vi ska på semester i helgen, tror kroppen kommer må bra av sol och lite värme... Rickard sa något som gjorde mig ledsen i veckan.... Vi pratade om att jag säger hela tiden att det är så skönt att jag mår bättre denna gången men han nämnde att vi ha olika uppfattningar om det vilket är heeelt okej såklart men att hans uppfattning är att jag har väldigt ont, lika ont som förra gången och att jag mådde okej fram till vecka 16 och jag insåg då att jag har jämfört i årstiderna och tänkt att "så här bra mådde jag inte alls vid julen eller nyår eller januari förra gången" men nu inser jag att det ju är 5 veckor framåt (eller bakåt beroende på vad man kallar det) i jämförelse så jo, jag verkar ha en precis likadan graviditet som förra gången där smärtorna och huvudvärken kom som ett brev på posten nu i vecka 17. Och den insikten gjorde mig så himla ledsen såklart, Framförallt nu i veckan när magsmärtorna tog över så jag kände mig både illamående, matt och yr och liksom ville ligga i fosterställning eller i barnets position och vagga lite.... Skit också! Vi får ta det vecka för vecka och jag har bokat in avstämning med min barnmorska när vi kommer hem från semestern så ska vi lyssna på hjärtat och diskutera om jag måste träffa en läkare då eller inte.... Med tanke på smärtorna så har träningen uterblivit denna veckan vilket irriterar mig något, jag vill ju fortsätta bygga en stark kropp och styrketräning och yoga är verkligen något jag vill fortsätta med men denna veckan har jag haft FÖR ont. Jag promenerar en halvtimme varje dag i lugnt tempo dock och planen är att köra träning på semestern när jag ändå vilar all övrig tid. Håll tummarna för att det funkar trots smärtor. Här kan du läsa om: vecka 1 och 2 3 och 4 5 och 6 7 och 8 9 och 10 11 och 12 vecka 13 vecka 14 vecka 15 vecka 16 hur det gick till när vi blev gravida hur det var när vi slutade med p-pillerna
