Fredag och det betyder ju gravidupdate nu när vecka 16 också gått, herregud vad tiden tuffar på... Om jag skrev att jag hade fått mage förra veckan så har den försvunnit lite igen senaste dagarna och jag kunde helt plötsligt hoppa i vanliga skinnbyxorna igen och planerar ha en vit smoking i helgen som jag aldrig trodde jag skulle kunna använda på bröllopsmässan. Som det kan svänga! Gravid vecka 16 Bebisen är nu 14cm långt från huvud till fot och armar och ben är tydligen färdigbildade med leder som fungerar. Otroligt, nervsystemet funkar och musklerna svarar liksom på signalerna. Bebisen eller lilla "Bebé" som den kallas fortfarande verkar må fin-fint i magen. Jag har ont i magen och är öm som om jag har blåmärke på insidan och emellan hugger det till och gör riktigt ont inne i magen och jag kan var lite öm utanpå också vilket jag känner igen från förra gången. Det kom med magens ankomst förra veckan så jag antar att det är endometriosen som spökar för mig och att jag har sammanväxningar i magen som drar och slits inuti mig allt eftersom vilket såklart gör ont och så man blir öm. Det är dock överkomligt än så länge och det häftigaste denna veckan är att jag har börjat känna bebisens lilla vobblande inne i magen om kvällarna. Små, småvobbel-försök till sparka känns om jag vilar och har handen på magen. Otroligt häftigt och lika magiskt varje gång, ligger och försöker känna varje kväll när jag lägger mig i sängen eller soffan och det är bara urmysigt såklart. Det hjälper till att få det att kännas som om det är på riktigt! Charles säger "mamma ont" eller "mamma inte ont" när jag förklarar att jag ibland har för ont i ryggen för att bära honom upp och ner i trappan. Det är dags för honom att börja gå lite själv ibland vilket han inte är något direkt fan av - han har alltid och vill alltid bli buren men jag förklara att ibland har mamma ont i ryggen och kan inte bära (men aktar mig för att skylla det på bebisen..) och i veckan när vi var på ett köpcentrum så spatserade vi runt rätt länge och höll varandra i handen vilket var så himla mysigt för en som typ aldrig lyckats få göra det med sitt barn innan. Att gå och hålla handen alltså. Underbart!! Är det en tjej? Eller är det en kille? Jag gjorde ju bikarbonattestet i veckan och det visade på att det var en tjej precis som NUB och kinesiska kalendern vilket är lite roligt. Det är dock många som säger att de fått helt fel resultat så jag litar väl inte riktigt på det där och har faktiskt fortfarande inte någon som helst aning om vad det är som fladdrar där inne - jag har INGEN gissning eller feeling alls vilket är lite konstigt men eftersom Rickard är så himla säker på att det är en kille så ställer jag såklart automatiskt in mig lite på det också. Men det är egentligen inget jag tror, nu börjar jag dock bli SÅ HIMLA NYFIKEN ska jag ärligt säga... 19 Februari har vi fått tid för RUL så då hoppa jag den lilla Bebé är bjussig nog att berätta för oss.... Jag såg att magen "försvann" exakt samtidigt i vecka 16 förra graviditeten med Charles också vilket ju är rätt coolt. Det är så kul att läsa i arkivet och jämföra med förra gången... Här kan du läsa om: vecka 1 och 2 3 och 4 5 och 6 7 och 8 9 och 10 11 och 12 vecka 13 vecka 14 vecka 15 hur det gick till när vi blev gravida hur det var när vi slutade med p-pillerna
