Okej ni vet ju att jag har haft det lite klurigt med tankarna kring mat och viktuppgång kring graviditeten så jag passade på att jaga rätt på någon som kan det här med kost och hittade då Jennie på Food4fit (hennes instagram finns här) så jag frågade helt enkelt om jag fick göra en intervju med henne för att få lite rådgivning och vägledning i mina tankar när man är så där JÄTTEMONSTERHUNGRIG som jag tydligen blir när jag är gravid till och från. Hej Jennie och TACK SNÄLLA för att du orkar svara på mina frågor om kost som gravid för jag håller på att bli galen och hittar precis INGA vettiga råd när jag googlar kring detta. Alla svar kring kost och gravida är liksom generella och hjälper inte ett dugg när man är så HÄR hungrig som jag är. Du är alltså kostrådgivare och kunnig på kost, eller hur? Det stämmer bra att jag är utbildad kostrådgivare och har bra koll på just kost. Jag har själv gått igenom två graviditeter med lite olika utfall vad gälla vikten, mängd träning samt kosthållningen så jag ska ge dig mina svar som förhoppningsvis hjälper dig att bli lite klokare i det hela. Det florerar ständigt olika råd och rön och man vet inte vad man ska lyssna på så jag kommer tala utifrån egen erfarenhet främst samt min kunskap i ämnet. Okej, min första fråga är kring just det här med den extrema hungern som kommer och går för vissa gravida som tillexempel för mig. Jag är i perioder MONSTERHUNGRIG nästan dygnet runt och det känns som att vad jag än äter och gör så känns det nästan hela tiden som jag inte fått mat på en vecka. Överallt läser jag om att man ska äta frukost-mellis-lunch-mellis-middag typ men det räcker inte såna dagar som jag är så här pass hungrig och jag tänkte höra vad man gör då? Är det okej att äta hela tiden eller ska man gå hungrig och lite lätt yr? Det är ok att äta ”hela tiden” om din kropp är hungrig hela tiden, det vill säga att den har skickat ut en hungersignal. Men det är också skillnad på att vara hungrig och tro att man är hungrig. Att småäta bara för att ha något att tugga på, är en felaktig signal och då är det bättre att ta ett stort glas vatten samt ignorera denna tanke som ibland kan upplevas som rastlöshet. Som du säger så rekommenderas frukost-mellis-lunch-mellis-middag detta för att hålla blodsockernivåerna jämna. Ett, för att vi inte ska ha massa onödigt höga insulinpåslag och inte heller få för djupa dalar som kan orsaka tillexempel yrsel. Två, för att vi ska hålla oss lite mätta mellan målen och inte riskera att ”överäta” bara för att det har gått för många timmar sedan vi senast åt. Det handlar om balans helt enkelt och om du känner att du som gravid vill klämma in något extra mellan dessa mål för att du är mer hungrig så är det inte något dåligt. Nivån blir fortfarande relativt jämnt fördelat under dagen om du exempelvis har i dig några nötter däremellan eller dylikt. Ett tips kan vara att hitta mat som mättar lite mer så att du känner att du klarar dig på dessa 5-6 rekommenderade mål om dagen. Okej, men jag är inte hungrig för att jag är uttråkad eller vill småäta (aldrig varit småätare eller överätit i hela mitt liv. Kvällsnacksar inte eller ”måste ha något att äta på i soffan”. Inte alls.) Ett stort glas vatten skulle jag kräka upp om jag drack när jag är så där jäkla hungrig även om jag håller blodsockernivån jämn. Så – ditt svar är alltså att om man är så här hungrig så ska man äta även om det är en gång i timmen? Jag förstår att svaren känns generella, det är svårt för någon att ge facit i det här eller ge utlåtande som "Ät det här så känner du ingen hunger”, det finns tyvärr inget för det och vi är alla så olika. Vad gälla att äta varje eller varannan timma, det är inte helt fel och det behöver inte vara några stora måltider. Kanske en banan, ett glas mjölk, några nötter, grönsaker eller liknande som stillar hungern fram till nästa måltid. Ett kvällsmål är också att rekommendera om du vill känna dig nöjd inför natten och förhoppningsvis inte vrålhungrig när du väl vaknar. Känner du ändå att du behöver äta något under natten för att du är hungrig och känner att hungern stör mer än att försöka somna om så hade jag gått ut i köket och tagit något för att äta. Ett annat förslag är att ha en termos med uppvärmd havredryck eller mjölk vid sängen och drick utan att göra någon större ansträngning och för att inte väcka kroppen allt för mycket. Många tips är ju att man ska äta ”mättande” och inte snabba kolhydrater och socker osv men om man är sån som jag som inte gör det utan verkligen äter varierat, inte är sockerråtta som gravid och fikar inte. Äter gröt på fiberhavregryn, naturell yoghurt med fiberhavregryn eller hemmagjord granola och grov macka med kalkon och babyspenat eller gurka eller grovt sportknäckebörd och mycket grönsaker som morötter, broccoli och avokado som mättar. Vad gör man då? Det är liksom bara sådana här råd jag får för det känns som att alla utgår från att jag måste äta vitt bröd och sockrad yoghurt för annars så kan man inte vara så här hungrig, haha. Vad har du för tips på hur man ska tänka? Så som du beskriver din frukost så låter det som en väldigt bra och näringsrik frukost i mina öron. Dock så skulle jag vilja tillsätta mer protein samt fett i dina olika frukostar där, för som du själv nämnde så är kolhydrater det som mättar minst. Kolhydraterna har du både i gröten, granolan och morötterna exempelvis, sen fettet i avokadon. Tillsätter du ett kokt ägg vid sidan av eller ett extra på ditt knäckebröd samt några nötter/fröer i gröten så kommer du att få en större och mer långvarig mättnadskänsla. Du har ett bra tänk och förståelse i god kosthållning så försök ha just detta i åtanke att protein samt fett mättar bättre än kolhydrater. Ägg är verkligen en bra protein-och fettkälla samt innehåller nästan alla vitaminer och mineraler som vi människor behöver. Makrill i tomatsås är också en riktigt höjdare och tack vare den feta fisken får du i dig Omega-3, vilket är livsnödvändigt det med, du hittar även denna viktiga fettsyra i de nu så populära chiafröna! Jag har t ex ägg eller ekologisk, osötat jordnötssmör i gröten också och toppar med banan och chiafrön. Det är t ex hur gröten ser ut. Och i granolan har jag fiberhavregryn, solrosfrön, pumpafrön, cahewnötter, mandel och chiafrön så det låter som tipsen redan är uppfyllda och jag är äääändååå SÅ hungrig. Avokado eller makrill är inget jag skulle kunna äta på frukosten, jag har förstått att många gillar sån mat på morgonen men då behöver jag lite mer ”rena” smaker. Ägg på mackan ska jag köra på däremot, äggmacka älskar jag. Som sagt i mina öron låter det som att du har stenkoll på kosten och varierar dig bra samt får i dig det du behöver, testa med äggen där på mackan och öka upp mängden fett och protein i dina redan välbalanserade frukostar. Jag minns att jag vaknade mitt i natten och var galet hungrig i slutet av graviditeten förra gången och det går liksom inte att ignorera – hur gör man då? Då åt jag rågpuffar med mjölk eller drack havremjölk för att kunna somna om och jag åt rejält på dagen så att öka intaget på dagen hade liksom inte hjälpt mot natthungern – är det okej att lyssna på kroppen och äta så mycket som den kräver? Gravidhunger är ju inget man så lätt avstår från för då känner man sig svimfärdig ganska fort… Som jag nämnde tidigare så är det inget dåligt att lägga in några extra mellanmål eller varför inte ett proteinrikt kvällsmål som mättar inför natten. En skål med kvarg, bär och chiafrön tillexempel eller ett knäckebröd med keso, ägg och avokado kan hjälpa. Sömnen i sig är väldigt viktigt och jag vet om att man inte sover jätte bra under graviditeten, än sämre om man dessutom vaknar och börjar känna hunger mitt i natten. Egentligen tror jag inte man är hungrig för att kroppen behöver energin utan det är gravidhormonerna som spökar och går du upp för att värma mjölk så rubbar du sömnen något. Försök istället att ha något förberett vid sängen och drick om du vaknar till för att dämpa eventuella hungerskänslor och försök sedan att somna om. Du får helt enkelt förlita dig på att ditt tidigare dagsintag av mat räcker gott och väl för din och din bebis, det är jag alldeles säker på att det gör. Okej så rådet är att ignorera hungerskänslorna? Jag har ju en 2,5 åring som väcker mig på nätterna numera också så jag som alltid måste ha frukost direkt på morgonen när jag vaknat för att jag alltid är hungrig när jag går upp (kan liksom inte vänta 1,5h och sen äta frukost – aldrig kunnat) – jag förstår ju någonstans att kroppen blir hungrig när den väl är vaken på natten. Återigen – ett stort glas vatten skulle jag kräka upp när jag är så där tom i magen och hungrig som det känns. Att gå ner och fixa mat är ju inget man gör för att man är rastlös eller tänkar ”why not” – det är ju när jag försökt somna om så länge men inte kan till slut för att hungern kurrar ordentligt i magen. Men det är här jag undrar – ska man som gravid ignorera och tvinga sig somna hungrig då? Frukost kan förberedas dagen innan om du är vrålhungrig när du stiger upp. "Over night oatmeal" (gröt du låter stå över natten) är ganska smidigt och är färdigt för att hugga i när du vaknar. Jag menar inte att man ska ignorera sina hungerkänslor alltid men äter man med jämna mellanrum och äter ordentligt så är det inte farligt att ibland ignorera de lite eftersom du faktiskt får i dig det du behöver och i själva verket är hungerkänslorna i det fallet endast en känsla och inte bristande energi i kroppen. En annan fråga är det här med vikten som gravid och lite av vikthetsen som jag upplever man får utstå som gravid idag. Jag gick på 30kg förra gången och de enda råden jag fick var att inte äta sötad yoghurt, fika eller äta socker osv osv och jag gjorde inget av det förra gången och höll igång träningen så gott jag bara kunde men blev samtidigt sjukskriven för att jag hade så ont i magen och hade svårt att gå och röra på mig alls sista 1,5 månaden och jag gick ändå upp i vikt. Det var stressande att hela tiden få frågor om jag ”åt för två” eller ”låg på soffan och fikade på bullar” eller ”var sockerberoende” som det kändes som att varenda en jag mötte utgick ifrån – framförallt när jag kämpade på allt vad jag kunde för att inte gå upp 30kg men det är ju lätt att tänka ”skit samma, inget hjälper så då kan jag väl leva på glass nästa gång” när man ändå hamnar där vad man än gör – att banta eller inte äta kolhydrater är liksom inte aktuellt för mig när jag är gravid. Kroppen säger ju ifrån. Är det verkligen är så farligt att gå upp så mycket om man äter och rör sig så gott man kan? Jag hör vad du säger och jag personligen tycker också att den där vikthetsen inte borde finnas och framförallt inte när det kommer till gravida och nyförlösta. Vi är alla olika och våra graviditeter skiljer sig åt, vissa går upp mycket, andra mindre, vissa får bristningar och vissa får inte en enda och en del kan jobba samt träna hela graviditeten medan vissa blir sjukskrivna redan i början på den. Det finns inget facit och det är omöjligt att förutspå hur ens graviditet blir, så jag tycker helt enkelt att att man ska lyssna till sin egen kropp mer än sin omgivning i detta. Mitt främsta råd är att fortsätt äta som du brukar, varje fall under första trimestern för att sedan lägga till lite mer mättande mellanmål under andra och tredje. Av egen erfarenhet så har träning och att hålla igång under graviditeten bara givit mig positiva effekter, är du inte van vid att träna så ska du inte börja nu men se till att komma ut på promenader dagligen. När det kommer till kosten så ha i åtanke att du faktiskt skapar ett liv, allt du stoppar i dig blir din bebis byggstenar. Så tänk på vilka ”legobitar” du stoppar i dig, se till att det är ren (inte processat) och näringsrik mat. Försök få med allt i kosten, protein, kolhydrater och fett samt vitaminer och mineraler. Glöm inte bort Omega-3 och Omega-6, den där feta fisken vid namn lax har bevisats öka IQ:et hos barnet om vi äter det under graviditeten vilket också en kul sak att ha i åtanke. Så det där med att “jag kan lika bra frossa i glass” är inte riktigt hela sanningen, det spelar så klart roll vad vi stoppar i oss. Ät varierat som sagt, öka gärna upp proteinintaget och nyttiga fetter till en kolhydratrik frukost eller måltid för att få den där extra mättnadskänslan. Lita på din instinkt och lyssna inte alltid på den där hungern som i många fall är lite av en rastlös tanke. Sist men inte minst, glöm ej det som jag nämnde tidigare. Vi är alla olika och huvudsaken är att mamma och bebis mår bra och känner sig bra. Okej men här blir jag förvirrad igen – jag lämnar snart första trimestern och har varit SÅ hungrig så att jag skulle äta som vanligt är ett skämt. Då skulle jag ha varit galet hungrig och svimfärdig hela första delen av graviditeten? Återigen så äter jag mycket fisk, lax, avokado och nötter, kyckling och broccoli. Så jag känner fortfarande inte riktigt att jag vet vad jag ska ändra på mer än att ignorera och gå hungrig? Att man ska äta som vanligt under första trimestern är rekommenderat ur den synpunkt att kroppen inte kräver mer energi än vad du gjorde innan du blev gravid. Men när magen och fostret börjar växa så kommer man klart behöva tillsätta extra energi till kroppen för att man gör av med mer. Sen är det svårt, för samtidigt som du är hungrig konstant och vill veta vad du kan äta när du redan äter väldigt bra - så får jag en känsla av att du helst inte vill gå upp 30 kg denna graviditet, vilket inte egentligen är det bästa att göra. Svaren blir då lite utefter det, annars kan jag svara ”Ät så bra som du gör och ät när du är hungrig så kommer du aldrig känna hungerkänslor” men då får du också räkna med att gå upp mycket i vikt. Mer svar än så har jag nog inte utan att de blir allt för generella som du upplever det, där finns som sagt inte något facit för detta. Bara några konkreta tips du kan prova dig fram med. Jag tror att det passar dig bäst, så som du skriver i svaren att du faktiskt äter något när du är hungrig. Men med tanke på att vikten som du ökar är av bra kalorier och inte massa socker och dåligt fett så är viktuppgången inte lika ”farlig” och du kommer garanterat ha en bra stabil viktnedgång efteråt, precis som du lyckades komma tillbaka förra gången också. Alla är olika och har olika förutsättningar, förra gången blev du sjukskriven och tillsagd att bara vila och då måste man ta hand om sig och göra det, vilket är det absolut viktigaste. Det ÄR tufft att vara gravid, det är tufft att bli sjukskriven och inte få röra på sig alls och då är ju dessvärre enda tipset att äta mindre om man inte vill gå upp, men upplever du att du är hungrig och behöver äta och du äter så pass näringsriktig mat som du beskriver så är det ju jättebra näring för kroppen och då är det bara två vägar att gå - äta mindre och eventuellt behöva gå emot "hungersignaler" eller äta så som man upplever att hungern "kräver" och eventuellt gå upp mer i vikt. Det finns ingen genväg. Tack snälla Jennie på Food4fit.se för at du svarade på mina envisa frågor! Jag personligen har landat i från intervjun ovan och från era kloka kommentarer på det här inlägget att jag får acceptera att det blir som det blir, jag kan bara äta schysst och röra på mig okej och blir det 30kg så är det vad kroppen kräver och då får jag överleva det. Jag vet ju att jag personligen inte småäter och tristess-äter så det jag tyckte var skönt med intervjun var just att få det bekräftat att jag tänker rätt och att ja - det är för mycket för mig att "offra" för att se till så att jag inte landar på en stor viktuppgång igen för att ignorera hunger eller träna ännu hårdare kommer bli övertramp och övergrepp på min kropp och situation känner jag så nu har jag verkligen landat i detta och ska försöka njuta av graviditeten så mycket jag bara kan, det blir som det blir och bara jag och bebisen är hälsosamma så är det okej.
