Magkramper och förtvivlan Men alltså. Nu är det här igen, det där jäkla kramperna i magen. Fan också! De började krypa på under eftermiddagen och jag trodde återigen att jag kanske var matförgiftad men efter att ringt min kollega som åt exakt samma som jag och hon sa att hon var pigg som en lärka så insåg jag att det var kramperna som var på väg tillbaka. Så efter ett mycket väl genomfört event (kunden märkte INGENTING) som jag fixade dubbelvikt (och ibland med små pauser ihopkurad på trottoaren runt hörnan av Birger Jarlsgatan för att vika magen) så är jag nu äntligen hemma och kan ta av mig eventkläderna och krypa ner och lägga mig och vagga i fosterställning. Jag har ätit lite och druckit lite och nu ska jag bara vila. Något förtvivlad för alla andra är ju på Karlberg och grillar och dricker vin och har det mysigt. DET hade jag också behövt! //Fröken Kajson
