Jag fick ju den här fina adventsljusstaken av svärmor i år och den står nu under TVn på mästeplatsen, har inte hunnit köpa grön mossa till den än men den är fin som den är också så det gör inget att det får vänta till nästa vecka. Nu ikväll har jag även hunnit göra min traditionella adventsljusstake med alla saker från mormors tid. Mormor gjorde den alltid med vit mossa och just dessa kottar och den lilla svampen -just därför tycker jag om att göra den så varje år. För den påminner mig om när jag var liten och fick komma hem till mormor och julpynta hela huset. Och det stora julbaket som varade i flera dagar varje år. (Kanske för att jag ville börja tjuvbaka mitt i veckan innan helgen när alla andra skulle vara med alltid). I mormors julgran brukade det hänga vackra kristallistappar blandat med allt färglatt (och småfult) julpynt vi barnbarn gjort för hand på förskolan och i skolan. Det tycker jag är strongt att alla dessa ihopknycklade bollar, hjärtan och strutar fick vara med bland alla vackra saker. (Varför gjorde man t ex runda bollar som såg ut som badbollar i färgglada pappersark?!). Jag minns att det var en bestämt ordning på var i granen allt skulle hänga. Längst upp vid stjärnan skulle istapparna vara, julgranskulorna i hela och de stora vackraste längst fram. Halmjulbockarna och halmstjärnorna som var ihopbundna med rött garn fick också vara med bland alla kulor och sen fanns där några unika saker som också noggrant fick sin perfekt plats i granen varje år. En silverfåger, två pyttesmå silverkorgar, den stora ängeln och den lilla ängeln som jag idag får har här hemma och alla smällkaramellerna längst ner -nästan under granen. Jag kommer aldrig få för mig att hänga istapparna längst ner eller smällkarameller mitt i. Tänk att en liten adventsljusstake bär med sig så många minnen varje år som jag plockar upp den och omsorgsfullt dekorerar den med den vitaste mossa jag kan hitta.... //Fröken Kajson
