Februridoppet - när tusan blir det? Jag är SÅ förkyld och vädret är grått.... Skulle bara tagit det den där måndagen när vi fotade i Skanör... Foto So Lovely Jag kämpar på med alla era huskurer för långdragen seeeg förkylning... Ingefära, citron, vitlök, coldzyme... Längtar efter att känna mig pigg och med lite energi i kroppen men försöker vila mig igenom det så gott jag kan. Någon promenad, någon liten försiktig stretchyoga men mest vila. Det är ingen tennis denna veckan så det blir uppehåll från även det så nu måtte det väl släppa snart? Vore fint att bli frisk till helgen. Då kanske man hade kunnat ta februaridoppet på lördag - längtar efter att stoppa ner mitt dunkande huvud under havsytan och liksom köra en omstart på allt. Idag väntar osteopaten - på tal om att jag försöker få in luft i mina dagar för utveckling och inte bara stirra in i datorn för mer jobb - jobb - jobb... Tack för alla era kommentarer igår, det stärker mig att våga fokusera på självutveckling och egentid framför att trycka in ännu mer jobb varje vecka. Ska boka traumaterapin i höst efter årets bröllopssäsong och ha luft omkring för att kunna läka i lugn och ro... Och så ska jag ABSOLUT boka en semester någon helg eller weekend till Riviera i Båstad med familjen, verkar ju vara exakt det jag önskade!!! Varför finns inte fler såna familjehotell? Fler tips jag fick var Manon les suites i Köpenhamn och Ronneby Brunn fast där var lite delade meningar om servicen... Och så Holiday Club i Åre och Gyllene hornet i Tällberg - har ni fler tips? Och så fick jag ett sms från svärmor igårkväll att vi kunde komma till dem och så sov barnen över medan jag och Rickard fick åka till Hooks herrgård och gå på spa och sova - DET lät ju också härligt om jag kunde få med Rickard på det.... Jag pratade på mina stories igår om att önska en paus ibland som Jessica skrev om och pratade om i Tvillingpodden. Det känns ju fult att säga högt - men det var SÅ många som kände igen sig vilket var skönt att vila i. Att det är okej att få den tanken, man älskar inte sina barn mindre för det. Jag älskar mina barn enormt mycket, men just 1,5 års kladdandet är jobbigt för mig - kan det vara min HSP som också slår till på all frustration som gör att det är extra tungt nu med alla eftermiddagarna? Det är konstant gnäll eller gråt av frustration och jag är ju verkligen bättre skapt för barn från 2 års ålder och uppåt... Gärna om de sover lite mer på nätterna också, haha. Jag KÄNNER så mycket med A nu också, jag förstår ju hur jobbigt det är för honom så jag försöker ju tillmötesgå och fixa och trixa allt för honom och dem båda hela tiden och det sliter verkligen på mig, ovanpå förkylningen. Japp - det är nog bara vabbruari och att A ska börja kunna prata lite som vi ska igenom helt enkelt - får försöka vila i det och njuta av de enormt charmiga och roliga sidorna hos en 1,5 åring också. Allt han upptäcker och lyckan i det lilla, det är ju magiskt. Faktiskt. Nu - jobba med årets brudpar och bröllop idag.
