Fredag och vecka 36update så här på kvällskvisten från fåtöljen ute i trädgården... Grannarna spelar kubb och badar i poolen och Rickard nattar Charles medan jag dricker iskall cola light och har tänt ljus omkring mig bland ängsblommorna jag plockade i veckan... Det är tur att jag trivs så bra i trädgården nu när jag är mer och mer fast här, haha... Men efter en tung start på dagen så jobbade jag undan möten och mail fort som tusan för att sedan köra till Skanör och checka in på Gässlingens spa för ett par timmar. Varva ner, få en massage och läsa bok istället för att sitta framför datorn.. Och efter ett par timmar ensam där i hela spaet och poolen får jag säga att humöret började lätta tack och lov! Jag bokade en massage för skalp, nacke och rygg och det gjorde helt ärligt SÅ ONT så jag fick profylaxandas precis hela tiden och jag mådde nästan illa emellanåt och vi fick avbryta för mina muskler har krampat ihop totalt och muskelknutorna hade knappt något flöde kvar så hon luckrade och luckrade och knådade och knådade och jag försökte slappna av och andas allt vad jag kunde genom smärta. HEMSKT - men välbehövligt och precis som förra gången så blir kroppen spänd som en fiol så här i slutet... Aj, aj, aj... Skalpmassagen var också intensiv och jag är förvånad över hur man ens kan ha så mycket smärta i nacke och huvud men nu när jag är mörbultad och öm efter så känner jag hur bra det var att ta tag i det, nu är det bara att fortsätta med TENS-apparaten, spikmattan och värmedyna framåt... Förra graviditeten var jag inne på kontroller var och varannan dag i vecka 36 och svullnade mer för varje dygn så de hade span på en eventuell havandeskapsförgiftning (som jag tack och lov slapp!) och jag var heltidssjukskriven så jag försöker tänka att jag ändå mår bättre denna gången även om det är TUNGT nu... Lillebror Mr Bebé är aktiv och pigg som tusan på kvällarna och har en längre vakenperiod på dagen också och hans sparkar, sprall och stretching i magen gör rätt ont nu när han kommer åt olika ömma punkter här och där. Mellan 20-22 eller 21-23 är han ALLTID vaken och har varit det senaste 1,5 månaden iaf, haha. Det verkar vara hans bästa tid på dygnet, han har väl fattat att det är då man kan få eget fokus när storebror äntligen tystnat? Hans hjärtljud är fortsatt starka och jag fick barnmorskan att gissa hans vikt 5 juli och hon gissade på 3200g... Spännande! Magupdate från idag - visst har den växt från veckans dopp i havet? Jag känner mig tung, trött och har ont i huvudet. Ja, exakt så känns det för det mesta nu blandat med lite lyckorus över att vi snart ska få träffa lillebror och hur fin Charles är mitt i allt när vi flyttar in spjälsängen till mammas sida sängen, han hjälper mormor och morfar bädda ner nallen som lillebror ska ha i sängen och han leker doktor och ropar på morgonen till min mage att det är dags för A att KOMMA UUUUT NUUUU.... Tänk han förstår ingenting och allting på samma gång och jag är så glad och tacksam för att just han lärde mig att bli mamma... Det är han som gjort så jag känner mig lugnare och tryggare inför denna lilla bebisens ankomst och det är han som lärt mig hur jag bäst förbereder mer, hur jag bäst tar hand om både bebisen OCH mig själv och det är han som lärt mig att alla barn är annorlunda så det finns inga rätt och fel - det gäller att gå på magkänsla och göra så som är best i just sin egen familj. Vi har fixat med storebrorpresent som ska dyka upp när vi kommer hem från BB och imorgon ska vi ta med Charles att välja ut en present som han ska få ge lillebror när han kommit ut ur magen... Jag har tvättat de sista kläderna och skrivit om mitt förlossningsbrev lite till så i helgen hoppas jag vi kommer loss och packar klart BB-väskan på riktigt. Alla omkring mig påminner mig om att det nog är läge nu, haha. https://youtu.be/WzcxuD9mI-0 Veckans vlogg för er som vill se sängen i vårt sovrum dit den nu flyttat, höra om hur vi tänkt kring första mötet och varför Charles inte ska komma till BB och en massa annat... I måndags var jag hos psykologen också, nästsista gången innan förlossningen och denna gången så var faktiskt Rickard med. Han har aldrig någonsin gått och pratat med någon så jag kan bara tänka mig hur märklig känsla det är att inte bara komma till en psykolog för första gången utan dessutom komma till någon annans psykolog.... Jag hade nog också tyckt det varit en märklig känsla - vad har sagts här? Vad har denna människan för bild av mig? Vad ska vi prata om? Men min man, världens bästa Rickard sa såklart ja direkt när jag frågade efter förra gången då hon hade föreslagit att han skulle följa med nästa gång för att vi skulle prata ihop oss om just de där första dygnen på BB och lägga en gemensam plan för mina rädslor och utmaningar och det blev ett fint möte i måndags även om vi känner varandra eeenooormt bra och är duktiga på att prata om våra olikheter i hur vi hanterar olika situationer och hur vi bäst kan möta varandra i det. Så inget nytt dök egentligen upp utan mer bara en skön bekräftelse av att vi båda tänkt likadant om vad mina behov kan tänkas vara och hur vår plan är. Han är min stora trygghet, min Rickard. Det är bara att ta en dag i taget nu. En timme i taget - och försöka vila, tillåta mig att gråta eller vara arg för att allt gör så ont. Ha målbilden klar för mig när vi äntligen sitter här hemma hela lilla familjen i skuggan i trädgården och äter glass och jag smuttar på ett glas bubbel som heter Charles... Då är vi i hamn och resten av livet kan börja! Läs mer.... vecka 1 och 2 3 och 4 5 och 6 7 och 8 9 och 10 11 och 12 vecka 13 vecka 14 vecka 15 vecka 16 vecka 17 vecka 18 vecka 19 vecka 20 vecka 21 vecka 22 vecka 23 vecka 24 vecka 25 vecka 26 vecka 27 vecka 28 vecka 29 vecka 30 vecka 31 vecka 32 vecka 33 vecka 34 vecka 35 hur det gick till när vi blev gravida hur det var när vi slutade med p-pillerna
