<div>Jag fick en fråga för ett par dagar som löd så här:</div> <div> </div> <div><em>"Hej! Tack för super fin blogg! Ni verkar vara en så härlig familj! </em><br /><em>Jag undrar om C sover lika dåligt fortfarande och hur du i så fall orkar göra allt du gör om dagarna? Min son på 1 år sover fruktansvärt dåligt och har alltid gjort det med många uppvak varje natt och även nått långt vaket pass på ca 2 timmar per natt. Har kontakt med Spädbarnsteam och provat medicin men inget fungerar. Jag är helt slut och orkar vissa dagar ingenting. Känner mig som världens sämsta mamma och fru då jag alltid är trött och grinig. Hur gör du för att orka?"</em></div> <div> </div> <div> </div> <div> <div> </div> <div> </div> </div> <div>Hej kära, kämpande du! Ja, fy vad jobbigt det är med denna icke-sömn och JA det ÄR skillnad på att "barn sover dåligt" och dessa barn som verkligen har riktiga sömnstörningar på riktigt. Har man inte haft ett barn som haft 8-12 uppvak per natt genomgående om och om igen så kan man faktiskt aldrig riktigt förstå hur utslitande det är. Ja, många barn sover dåligt och det är något man får räkna med när man skaffar barn - att det blir mindre sömn än innan. Såkart Men mindre sömn, att barn går upp tidigt eller att de vaknar någon gång på natten är inte samma sak som det du går igenom så lova mig att du ger dig själv en stor kram och en klapp på axeln för att du överhuvudaget överlever - heja dig!</div> <div> </div> <div>Så, med det sagt så är updaten om Cs sömn att medicinen hjälper enormt även om det fortfarande är iaf 3 uppvak per natt varje natt relativt kontinuerligt. Vissa nätter är det sämre med fler uppvak och andra är det som du beskriver, några små och ett lååångt uppvak på 2-3h - men det verkar vara något många 1-1,5 åringar håller på med? </div> <div> </div> <div>Och helt plötsligt sover han en hel natt men det har bara hänt 3 gånger och är väldigt sällsynt. Men nu vet vi ju att han KAN och att det förhoppningssvis kommer FLER såna nätter. Det ger hopp och ork. Att vara vakna flera timmar på natten för att testa om de KAN få gå upp och leka eller hitta på något annat skoj nattetid, just det verkar vara en fas och jag hoppas att det är så och att den försvinner. Men dessa faser är ju självklart extra tuffa för oss som redan har en sömnstörning deluxe och får sånt där on top. Hur som, vi provar då och då att köra en natt utan medicin för att se om den verkligen gör någon skillnad och visst gör den det för de där nätterna har C det riktigt tufft, stackaren. Så vi behåller atarax och kämpar på lite till. Jag tycker sömnen rullar på okej nu men det är främst för att min man tar minst likamycket, emellanåt mer än jag gör på natten. Jag fattar inte hur han orkar jobba så hårt samtidigt men han är en superman och det tackar jag Gudarna för.</div> <div> </div> <div>Jag själv ser till att gå och lägga mig tidigt på kvällen, att ta chans till dagsvila när jag är helt slut och sen har jag världens bästa superteam omkring mig som avlastar allt som oftast - syster, mamma och pappa tar gladeligen C när jag är under isen och vi spenderar enormt mycket tid med dem vilket ger en annan avlastning i vardagen än att vara själva.</div> <div> </div> <div>Och de där dagarna som du beskriver, när jag inte orkar göra NÅGONTING så ställer jag in allt på dagens agenda och ligger hemma och kollar på Netflix, dricker kaffe och sover när C sover. Då är jag en "tråkigare" mamma och fru men då tillåter jag mig ta enklaset vägarna möjligt med micrad mat och skärmtid och vila som bästa vän. Så får det bli för överlevnad och då är man tekniskt sätt världes bästa mamma och fru ändå för man ser till att ta hand om sig själv i första hand - så att man ska orka "komma igen".</div> <div> </div> <div>Så, jag är precis som du. Jag bryter ihop, jag gråter, jag ligger på soffan och försöker övertyga C om att vila och titta på TV en stund passa bäst just nu och jag känner mig som världens sämsta då och då men försöker tänka att så ÄR det. Men bara just nu, det KOMMER bli bättre. Bara att hålla ut, och några dagar senare kanske jag känner mig lite mer som människa igen :).</div> <div> </div> <div>Tänk på att allt jag gör, känner och upplever inte syns här på bloggen. Det skulle vara sjukt tråkigt att läsa "jag är så trött och har ont i huvudet" för er varje morgon så jag undviker det men ger er glimtar av det någon gång ibland för att jag verkligen inte vill ge fel bild av mitt liv - jag är trött och slut emellanåt precis som du.</div> <div> </div> <div>Slutligen - ett tips som en vän lärt mig. Att det faktiskt är okej att vara trött ibland också, det är inte värre än så. Att man är trött, man kan ta enklaste vägen och få vara lite grinig men bara tanken på att "det är bara trötthet och det är inte värre än så" ger mig lite hopp emellnaåt. Det och att det KOMMER gå ÖVER en vacker dag.</div> <div> </div> <div>KÄMPA PÅ FINA DU!!</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div>
