Barn & socker | Johanna Kajsons blogg

Okej låt oss prata om det här med barn och socker lite, kan vi göra det? Men först, lite andra spännande inlägg på temat att läsa som Underbara Clara som bakar gott och hemmagjort mycket och ofta till sina barn men undviker godis och lösgodis eller ger ytterst lite på en lördag. Kloka Vanja Vikström kör no-big-deal tänket och fikar gärna med sin son Iggy på både glass och bullar men bara med måtta precis som vi vuxna bör tänka. När tillfälle ges liksom. Är man själv sockerberoende så är det svårt att tänka så misstänker jag, äter man socker varje dag eller väldigt ofta så är kanske nolltolerans med socker lättare att hålla för barnen? Mer kluriga tankar om detta då, härliga Josefine Knave tänker "äter vi får han smaka" och tycker inte att veckodagarna spelar någon roll. Min kloka vän Isabella kör också ett avslappnat sätt kring glass och socker. Sen läser jag Claudia skriver att man praktiskt taget ger sina barn knark om man ger dem godis, hennes liknelser är att man är oupplyst och att man inte bryr sig om sitt barn om man ger dem godis, raka motsatsen kan man säga alltså. Och oupplyst vill man ju inte vara - eller att någon ska tycka att man är en dålig mamma som inte bryr sig om sitt barn. Det är rätt hårda ord från henne: "Hur kan man ge sitt barn som man älskar och bryr sig om, förlåt om jag är rak nu…men sånt skit? Hur kan man låta en ren oförstörd kropp få i sig den enorma mängden socker på ett, som det dessvärre brukar bli, okontrollerat sätt? För mig är det som att hälla i ett spädbarn koncentrerad saft eller ge ett barn all mat friterad. Du har ju brytt dig en gång, du har ju gett d-vitamindroppar och du har sett till att barnet får den näring det behöver som nyfödd, du har varit noga…när försvinner det?" Charles är ju lite över ett år och ni vet ju att jag gillar att läsa olika åsikter, väga och klura och sedan ta aktivt eget beslut utifrån vad som passar vår familj bäst, men jag vill inte bara göra som alla andra omkring mig gör eller som mina föräldrar gjort bara för att utan jag vill ifrågasätta och klura innan beslut tas. Så nu klurar vi lite på socker, bullar, glass och annat sött och gott som vi äter då och då. Vi är ju verkligen inga fikamänniskor så allt med måtta är ju alltid en bra måttstock - även för sig själv. Jag minns diskussionerna kring Charles tänder bara för att han fick äta klämmis för några månader sedan (det kan ni läsa om här ), men då var ju fokus på tänder. Och sen rekommenderar många att man ser den omtalade sockerfilmen , jag har själv inte hunnit se den än men suttit vid flera middagar med vänner där den disskuterats... I mitt huvud är det dolda sockret det farliga, alltså att man köper sockriga yoghurtar med smak, dricker en massa juice, väljer flingor med en tiger på osv istället för naturell yoghurt, havregryn osv. Men jag är verkligen inte insatt och är rätt kass på att tänka på det där själv, när jag äter Special K har jag inte en tanke på att där är socker i. Hur tänker ni?