Glaaaad mååååndaaaag!!! Vi gick upp 06 och vinkade hejdå till Rickard som skulle åka upp till Stockholm igen och jobba, vi flyttad upp på onsdag först. Charles fick låna min gamla, fräcka namntröja som vi fick på någon utomlandsresa när vi var små. Sånt kunde man inte hitta i Sverige då så jag var lätt stolt när jag malligt spatserade runt med den hemma. Hur som, Charles fick ha den imorse när vi hade lekområden hemma och nu har vi precis gett oss iväg till min gamla skola för att leka på lekplatsen där. Det här med nostalgi genom sina barn är så spännande tycker jag... Jag läser ju Alex och Sigges bok TID nu och reflekterar en hel del över mitt liv och det kommer olika minnen till mig konstant nu när jag varit hemma så mycket. Jag flyttade ju ifrån min hemort redan när jag var 16 för att börja på gymnasiet i Båstad och då tror jag att jag stängde dörren bakom mig och tänkte inte så mycket mer på det. Men visst stängde jag minnenas bank lite då också inser jag. Hur som, jag och Charles har lekt i sandlådan, gungat och promenerat över hela skolgården för att undersöka minsta vrå. Det är så kul när jag hae lugnet i mig att bara följa med honom på precis det som faller honom in. Total närvaro. Han drog med mig till gungorna, det är länge sedan vi gungade ihop och att görs det tillsammans på de gungorna jag sprang ut till vareeeenda rast var som en kickstart i det Alex kallar paraden av sig själv i alla åldrar eller något sånt. Jag tittade upp mot de stora, tunga dörrarna på min skola och såg mig själv springa ut på rast som 8-åring, 9-åring, 10-åring osv. Förändringarna i vad man skulle hitta på under rasten, vad som var kul och inne just så men även förändringarna i utseende, kläder och längden såklart. Men alltid med samma stora, glada och nyfikna leende redo att möta livet. Nostalgi ändå va? Spännande...
