Franska barn kastar inte mat | Johanna Kajsons blogg

Jag har ju, som ni vet, läst den huimoristiska boken "Franska barn kastar inte mat" och skrattat, klurat, bortfärdat och tagit till mig längst hela boken. Den är skriven på ett riktigt kul sätt och uppmärksammar skillnaden i föräldraskap och uppfostran i främst USA (vilket är lite likt hur vi uppfostrar i Sverige) och Frankrike då författaren är amerikanska som flyttat till Paris och bestämmer sig för att ta reda på hur det kommer sig att franska barn sover hela nätterna, äter samma mat som de vuxna lugnt och stilla och med god aptit vid middagsbordet utan att det kastas mat och hur de franska föräldrarna kan sitta och prata över en kopp kaffe i lekparken utan att bli avbrytna gång och på gång. Det låter ju spännande eller hur? Det har skrivits en hel del om boken och många har varit FÖRFÄRADE över den - oftast utan att själv ha läst den vilket är lite konstigt. Nej, där är inga uppmaningar om hur du ska uppfostra dina barn - mer en intressant och kul bok om skillnader mellan hur olika man väljer att uppfostra sina barn och en iaktagelse vad det kan göra för skillnad. Det enda hon inte nämner något alls om är det här med att aga sina barn vilket ÄR HELT JÄVLA GALET att man fortfarande "får" i många länder. Jag klarar inte ens av att gå in på det, men det är ju en del som hon inte nämner, vilket gör att det hela kanske reflekteras lite snett men jag såg den som underhållande läsning och inget annat. Och underhållande var det! Hur som, enligt boken så "bakar franska familjer varje vecka" och redan från det att barnet kan sitta själv har mammor bakprojekt tillsammans med dem. Och barnets insats är inte att hälla i lite mjölk eller mosa någon banan - de knäcker ägg, mäter upp socker och blandar. Kanske inte precis när de lärt sig sitta men efterhand får de göra mer och mer del av kakan. Och den första kakan de flesta franska barn lär sig enligt författaren är gâteau au yaourt - yoghurtkaka. Man använder tydligen tomma yoghurtburkar för att mäta upp kakan och allt mätande, blandande av ingredienser i rätt orning ger med hjälp av bakningen en perfekt lektion i tålamod - något som franska föräldrar anser är otroligt viktigt. (Och låt oss vara ärliga - något de fleska svenska föräldrar har svårt att träna sina små i, vi har ju knappt tålamod själva, haha.) - ni läser mer om det i avsnittet "Vänta" i boken som jag fnissade extra mycket åt. Hur som - vi gav oss på att baka den i eftermiddags och med bara tre majskrokar som muta i mitten så lyckades vi sno ihop en mumsig, inte allt för söt yoghurtkaka! Tadaaaa som Charles skulle sagt.

Ja, vi har redan mumsat i oss massor - jag och Rickard. Charles fick också smaka en liten bit såklart men bara en liten för han valde att slicka lite smet också. Något de franska barnen inte får tydligen - och de franska föräldrarna äter tydligen oftast inte kakan. Eller iaf inte direkt när den kommer ur ugnen och är som godast - nej de har tålamod och äter den flera timmar senare. Phu, vilket tråkigt liv va? Bakning får nog bli stora grejen i höst!