Idag har jag jobbat lite i motvind så att säga, ni vet när morgonen börjar med att man hamnar liiiite fel i tempo, klockslag och sen känner man sig off hela dagen? Jag känner mig lite svag och skör med endometriosen för tillfället som ni märker, kanske inte så konstigt att man är trött och orkeslös när man dräneras och fysiskt liksom blöder? Jaja, jag kom sent till träningen för jag hittade inte och A har varit lite missnöjd idag så det var lite kämpigt men de bästa ledarna peppade och pushade och tog A i sin famn så jag kunde köra på. Så skönt att få träna trots allt även om samvetet när jag stressade runt med en ledsen bebis och inte hittade ropade att jag var egoistisk som prioriterade att träna när allt liksom var lite upp och ner ändå... Men sen tänkte jag också att jag var irriterad för att jag inte hade prioriterat mig själv ännuuu mer så att jag hade sett till på morgonen att vi kom iväg i tid och hade god marginal eftersom vi skulle till ett nytt ställe. Så dubbelt där där med samvete, skuld osv. Men jo, jag tycker ju det är bra för både kropp och själ att jag kommer iväg på träningarna på måndagar och onsdagar för jag får så galet mycket pepp av alla andra mammor och tränarna som håller i det som själv står med sina kids på höften och tjoar att vi är duktiga, starka mammor. Det är så fint att få höra att man är duktig ibland. Faktiskt. Efteråt stressade vi till apoteket för att hämta ut Rotavaccinet A ska få imorgon och för att köpa windi, ni som vet ni vet och ja det kunde ju vara en del i missnöjet denna dagen... Eller att det är dags för fjärde fasen i utvecklingen enligt Wonderweeks - och denna fasen ska tydligen hålla i sig upp till 5 veckor?! Ahhh. Spännande... MEN så landade vi hemma, slängde ner allt i vagnen och promenerade bort några kvarter till en mamma till en tjej på Charles förskola vars hem jag varit nyfiken på för hon verkar ha så galet bra smak, haha. Eller jag jag är ju stormförtjust i henne också, varje gång jag träffar henne eller hennes man vid hämtning/lämning så får jag alltid en skjuts med energi och sånt gillar man ju. Folk man kan skratta och få upp energin med liksom. Hur som, de fick tvillingar i somras så nu har vi fått med både henne och Sixtens mamma i måndagslunchgänget vilket känns som en härlig tradition i höst. Alltid måndagsluncher med detta gäng efter träning - det är guld! Och jag blev serverad detta enkla med så galet ljuvliga... Riktigt goda tomater, riktigt god mozzarella, massor av basilika, avokado och sen balasmico, olivolja ohc svartpeppar på det. KAN INTE BLI BÄTTRE. Borde äta detta till lunch oftare känner jag, himla bra rätt ju! Och bröööööd till, massor med gott bröd! Vi pratade och bubblade och babblade och de peppade mig inför något jag ska göra i helgen som känns läskigt att dela med er eftersom jag vet att det är som gjort för att troll ska hoppa på mig... Och att bli påhoppad i sin mammaroll ÄR skitjobbigt varje gång, även om vi lever i ett fritt samhälle och folk "får" säga/skriva vad de tycker och tänker så gör det ändå ont när någon säger till en att man gör fel som mamma. Phu. Men de hejade på mig och peppade och jag är så glad att jag har så vettiga, fina människor som nya bekanta nu för tiden - som alltid peppar, stöttar, pushar och liksom gillar olika. Som tycker att den som gör annorlunda också gör bra. Nu däremot, nu ska jag natta Charles för vi har pratat om att jag måste sova med August inatt och att det får bli pappa som kommer in och sover hos honom om han vaknar inatt.... Känner att det är urmysigt att sova med Charles men att efter några nätter så behöver jag tanka på med lite Augustnätter, saknar hans lilla mysiga andetag. Hoppas ni får en fin kväll!
