Alltså... Jag har haft en stressig och känslomässigt kass dag så att få gotta sig i dessa ljuvliga bilder som Sandra Williamsson tog på mig och Charles när han var runt 10 månader - typ lika gammal som August är nu är ju som balsam för själen. Vi var i Kungsträdgården under de ljuvliga körsbärsträden och jag skulle så himla gärna vilja fota lite såna här bilder med August nu också att ha som minne från vår mammaledighet ihop. Visst är Charles sig lik?? Så här vill ju August också gå mest hela tiden nu. Han fick sin fjärde tand idag och står mot precis allt nu... Och släpper lite ibland, haha. Livsfarligt och modigt på samma gång - hur ska man annars lära sig? Tänk att den där lilla pluppen snart fyller 4 år, wow. Det är en av ångesterna som varvat idag - kalaset för honom och att kalasen för kidsen alltid kommer vara mitt i mitt kaos av högsäsong. I år sammanfaller allt dessutom med att Rickard är borta och jag är själv med kidsen utan backup från mamma och pappa som också är borta och sen har jag två täta bröllop inpå så det kommer vara så sjukt mycket att göra - och Charles med hans stora hjärta vill ABSOLUT bjuda alla barnen på förskolan. Det är hans enda önskan. Så i år tänker jag att han ska få göra det - bjuda alla på avdelningen (phu) men att vi skiter i maten och bjuder på fika och lek 14-16 istället. Vem får ut något av att äta korv tillsammans om det ändå bara stressar mamman tänker jag. Och med storfamiljen kanske man kan få bjuda på pizzakalas för det älskar ju Charles och vi är så sjukt många när alla kommer - jag bryr mig inte på maten utan på att alla är här och att alla är närvarande och icke-stressade så då borde det väl vara okej att skita i att laga mat precis denna gången tänker jag. Kalastankar alltså, lika svårt varje år. August fyller ju 1 år så han ska få ett eget riktigt kalas men sen börjar vi nog slå ihop dem nästa år tror jag - de fyller ju 2 juni och 5 juli så ett stort kalas tillsammans i mitten känner spontant mer rimligt när mamman dessutom jobbar dygnet runt i högsäsong. Jo, så får det nog bli.
