Godmorgon från en ljuvlig hotellsäng i Båstad på hotell Skansen... Ett av mina favoritställen i världen får jag nog säga, det var ju hit vi åkte i början av året på vår relations- och äktenskapworkshop med varandra och det var här jag satte årsmålen i år. Vi är ju snart halvvägs in i 2022 så kanske dags att checka av om jag lever som jag önskar, ska läsa in på det inlägget efter att jag skrivit klart här... Jag är här i jobb kan man säga fast det känns som en ren och skär present till min sjlä snarare. Så vilosamt nöje kan man också kalla det när Ida B Olsson bjöd in mig till sin bokrelease av hennes fantastiska bok Kvinnokompassen som handlar om att lära känna sin cykel och må sitt bästa jag. Det ÄR så spännande det där, att leva utefter hur kropp, själ och sinne mår (med eller utan cykel får jag säga som går på p-piller fortfarande, men vi kvinnor har ju en hormon bergochdalbana som styr otroligt mycket i kropp, ork, hjärna och känsla varje månad och att leva med det istället för att kämpa emot det är sån enorm förändring i ens liv. Vi är inte robotar och vi är inte mäns plana -likadant-varje-dag kroppar utan vi är kvinnor med otroligt levande cyklar och acceptansen och respekten för det kan ge oss sån styrka!) Ni hittar boken här, så fin och inspirerande på många sätt - jag ägnade morgonen åt att läsa i den och checka in med mig själv var mina behov saknas och hur jag kan förändra framåt för att må ännu bättre... En grej jag kämpat med är att få till en morgonrutin och hur mycket jag än försöker så sitter den inte. Jag har provat med 15 minuters morgonyoga, en morgonpromenad, att stretcha eller göra knipövningar - sånt som jag genuint tror jag skulle må bättre av om jag statade min morgon med. Men vips så kommer livet med småbarn emellan, trötthet, endometriossmärtor eller huvudvärk eller bara för mycket jobb och jag kommer av mig. Och jag måste bara inse och acceptera att jag ÄR INTE EN RUTINMÄNNISKA. Har aldrig varit och kommer aldrig vara antar jag. Någon gång i livet har jag fått för mig att det är "korrekt" att vara en människa med rutiner och jag kämpar genom livet för att få till dem - men det är ju INTE jag. Det är ju en kamp. Jag hittade ett så fint inlägg på Idas blogg om att kalla det morgonritual istället - att se det som en ritual man ger sig själv i present. Hennes börjar ju 05:15 och vi har INTE samma dygnsrytm, haha. Jag skulle ALDRIG kunna gå upp innan 06:30 som rutin tror jag, 07 är min optimala tid att vakna snarare... Och i hennes inlägg så sa hon att man ska lägga sin ritual där det passar en själv bäst och det var så befriande för mig. För det kanske är 08:00 när barnen är på väg till förskolan och skolan som är min optimala tid? En stund i tystnad för mig själv innan jag öppnar dagen. Åh det är så mycket jag vill utforska och lära mig mer om just nu!! En annan fantastisk kvinna jag träffat här är Johanna Hector som har SoulWork och jag blev helt tagen av hennes strålande energi. Hon lärde oss om hur man väcker lymfsystemet och för mig visade hon hur jag väcker cirkualtionen när jag får ont av träning i endometriosen/bäckenet. Jag har varit så nyfiken på detta länge men inte tagit till mig vad jag kan göra riktigt men med några enkla knep från Johanna började jag imorse och kände WOW detta vill jag ge mig själv i min morgonritual. Nu klurar jag bara på hur jag ska ta mig tiden bland kids, en man som jobbar massor och mitt eget pressade jobbschema. Men jag inser att det är ännu viktigare nu - med både tid till mig själv i vila men också att verkligen få in träningen så som jag vill. Jag vill hålla så jag måste investera tid i min kropp och själ. Varje dag. Det klurar jag vidare på denna morgonen och det är så många tankar som snurrar efter ett fantastiskt dygn här i Båstad VI checkade in vid tre igår och fick byta om till urmjuka röhnischkläder för att möta upp Ida som tog oss med ut på en "mysjogg" som hon kallar det, att man springa långsamt och stannar då och då.... Vi sprang på Båstads äldsta gata Agardsgatan med alla små mysiga pittorseka hus bland syrenerna som blomstrade... Vi joggade förbi så många gator där mina skolkamrater bodde när jag bodde här under gymnasietiden och till slut hamnade vi på gatan där jag bodde i en lägenhet under 2an och 3an i gymnasiet - och det visade sig att det huset hade Ida köpt så jag har alltså bott i deras källare - fast med andra ägare. Så otroligt ändå... Vi joggade vidare in i skogen och där stod helt plötsligt hennes härliga man och 2 barn och tjoade och bjöd på äppelmust och champagne. Ett trevligt stopp på mysjoggen om du frågar mig! Här ser ni med med Susanne till vänster om mig som också stod som avsändare på dygnet i Båstad då hon är ansvarig för Clarins på Scandinavian Cosmetics och de bjöd på kvällens pressmiddag... Och på andra sidan om mig har ni fantastiska Evelina från Foodgeekz som jag följt länge och ÄLSKAR att inspireras av! Efter stoppet joggade vi vidare längst havet mot Boathouse.. Från vänster ser ni Johanna - eller ja Johannas hår snarare, haha. Och sen har vi Alice (Sprallice) som är en fantastisk PT jag är mer nyfiken på och sen Patricia (patzy_pejlar) som inspirerar kring smink och var så rolig så jag trillade av stolen och Isabell Rydberg som är frisör i Malmö och en fantastiskt inspirerande kvinna. Förutom dem så var JuliaGlutz också med som delade sin otroliga historia och som jag insåg var gift med min gamla chef Peter som driver Yogobe. Det var så mycket som knöts ihop ju mer jag lärde känna dessa kvinnorna jag hade den ENORMT förmånen att får träffa av att ha blivit inbjuden till detta dygn av Susanne. På hamnkrogen så berättade Ida om sin bok och vi hade det otroligt trevligt och många intressanta och skarpa samtalsämnen och efteråt fick vi "fri lek" och gick till kallbadhuset för att basta och bada i havet. Alltid lika skönt med det salta vattnet här! Sen tog jag en dusch och sminkade mig och tänkte "vem är jag???!!" när jag såg alla produkterna Robin försett mig med, haha. Men det ÄR kul att öva på att sminka mig och borstarna och grejerna ÄR kul... På rummet hade Clarins satt in lite nyheter och gamla favoriter jag ska prova också... Jag en alldeles egen strandväska med mina initialer. Så himla fint! Jag sminkade mig men håret hann jag inte föna så det fick snällt vara ofixat i toffs när jag smet ner till middagen för kvällen... Och där hade Clarins sina nya bronzingprodukter och sommarens limited edition mascara som var grön (hjälp ska jag våga prova??) och de fantastiska läppglansen jag tipsat om innan. Finns fasiken inget bättre på marknaden! Så Susanne berättade om produkterna och sen började magin hända... Vi gick bordet runt och alla skulle presentera sig och berätta lite mer om sig själva eftersom alla inte kände varandra - jag kände ju typ ingen - och dessa FANTASTISKA kvinnor delar med sig av hela sitt liv, sitt livsöde, sina trauman och sina styrkor och vad de lärt sig och hur de ser på framtiden. Och jag bara gapade. Och förundrades (som ju är en antiinflammatorisk känsla som ni vet...) och fick en girl crush på varenda en. Jag behöver MER av såna här magiska kvinnor i mitt liv!! Jag känner det i hela mig, hur det är dags för ett skifte och hur framtiden är ljus. Det är dags att släppa taget om allt tungt och leva ett mer lättsamt liv nu fyllt med bra energier, kärlek, humor och att verkligen leva mitt liv utifrån livslust. Det var tredje dagen i rad som jag mötte signs på att jag är på rätt väg fastän allt är så läskigt att tänka om och tänka nytt. Det fotades inte mer på middagen utan vi var så uppe i alla råa, ärliga och djupa samtal så denna bilden på desserten var den enda jag har kvar i mobilen. Vi sa hejdå vid halv elva och jag gick till mitt rum men kunde inte somna förrän vid ett för jag hade så mycket att bearbeta i min hjärna. Jag har äntligen lärt mig att inte bli frustrerad när det är så när jag är på hotell och "kan samla sömn" utan jag vet att min högkänsliga hjärna behöver den tiden för att processa och bearbeta. Och att det är okej. Att jag ger mig den tiden. Jag tog ett morgondopp imorse och vi åt frukost och det märktes att alla var smått tagna av hur detta dygnet blev, vilket djup det fanns och vad vi alla kunde bära med oss härifrån. Jag är SÅ tacksam till Clarins och Susanne och såklart Ida B som jag aldrig hade träffat innan ens för detta dygn. Tror jag kommer bära med mig det för resten av livet!
