ÄNTLIGEN tog jag mig tiden att skriva om hur senaste året när jag försökt läka mina kroniska smärtor med antiinflammatorisk kost men framförallt ett helhetsperspektiv på kropp, själ och sinne har gått. Jag har ju levt med kroniska smärtor i 12 år och innan dess extremt mycket smärtor flera gånger i månaden i 20 år och ni kan läsa mer om min endometrios och bakgrunden till allt här. Som jag skrev i förra inlägget så var jag riktigt desperat och nästiintill panikslagen av smärtan när jag tog sats för att prova detta med antiinflammatorisk mat och ett mer holistiskt sätt att försöka läka. Och så desperat behöver man nog vara för att ORKA göra insatsen jag gjorde i fjol. Eller iaf jag – för jag var livrädd för den insats jag gissade att jag behövde göra och alla uppoffringar jag stod inför. Jag som ÄLSKAR bröd, pasta och ett gott glas vin på helgen och mjölkchoklad med apelsinkrokant när jag vill trösta mig. HUR skulle jag orka ge upp allt det - och skulle det ens funka? MEN - jag var som sagt riiiiktigt desperat och efter att det gått 9 år sedan min diagnos och typ 18 år sedan jag började åka in till akut med mina magsmärtor av endometriosen så kände jag att jag måste prova. Sjukvården hade inga fler alternativ till mig för att hjälpa... Jag var fast i smärtskov efter smärtskov och stora blödningar som kändes som inget annat – usch när jag läser slutet på inlägget så kan jag minnas exakt hur det var att vakna och känna hur det kändes som att hela min buk hade gått sönder och hur det rann blod ur mig – det kändes som att jag vaknade i ett blodbad i sängen och det var psykiskt påfrestande att resa mig upp för att våga kolla efter. Det var aldrig ett blodbad i sängen men känslan var vidrig – blodbad var det dock på annat vis och fy vad jag mådde dåligt av de långa smärtskoven. - Läs hela det inlägget här Foto So Lovely Okej, så i förra inlägget pratade jag om min historia kring endometriosen från mensdebut tills nu och hur läkarna på endometriosspecialistteamet mer eller mindre inte hade fler alternativ till mig längre. Jag kontaktade en osteopat hösten 2020 för att få hjälp att ta hand om främst huvudvärken men även ett helhetstänk kring kropp, själ och sinne. Jag gick ju traumaterapi från våren, sommaren och hösten 2020 och mycket av detta för-arbete hjälpte när jag i början på 2021 kontaktade en kinesolog med expertis på tung- och ansiktsdiagnostik och just endometriosdrabbade kvinnor då hon själv har endometrios och har läkt sig från symptomen. Man blir såklart aldrig frisk från endometrios - det är en kronisk sjukdom man har för alltid MEN man kan lindra symptomen eller till och med blir smärtfri och när jag hade läst på mer så var jag nyfiken - och livrädd. Jag har haft (som så många andra) utmaningar med kost, kontroll och ett lätt ätstört beteende förr i omgångar där jag har svårt för när man ska äta "rätt" eller "fel" . Så det var en av de allra första sakerna jag tog upp på vårt första möte - att detta hade jag med in i bagaget och var rädd för att det skulle strula till det för mig. Den här fina lilla lappen ritade min osteopat till mig för att hjälpa mig förstå att alla delar måste må bra och att allt handlar om balans för att kroppen ska kunna hitta sitt naturliga flöde och sin återhämtning och sin läkande konst. Det var otroligt viktigt för mig att maten inte fick bli ångest så först ut var att få till fokuset på VARFÖR jag skulle göra denna resan. Och kanske också vad kost INTE handlade om och mitt fall så var jag tvungen att bestämma mig för att ta bort två saker helt ur ekvationen: VIKT. Dessa värdelösa siffror på en våg eller hur man tittar på hur något putar hit eller dit i en spegelbild. Det fick jag hjälp av i coachande samtal att verkligen släppa HELT och istället se på kropp, själ och sinne som något som ska må bra. Att rörelse ska göras på ett sätt som är omtänksamt för kroppen och att det är olika vad det kan vara beroende på förutsättningarna. Så rörelse - och att pusha mig över gränser bara för att styrketräna eller springa för att jag fått för mig att "man ska göra så" (något samhället pushar på oss om i alla flöden man kan se) var det första jag behövde registrera om i hjärnan. Rörelse skulle nu istället GE mig något - ibland kan rörelse vara att ge musklerna träning så att de blir starkare och ibland kan det vara att absolut INTE hetsa musklerna när kroppen signalerar att den behöver vila, stretch eller en lugn promenad. Det andra med vikt är vad man stoppar i sig och här coachades jag också noga i att registrera om tankarna till att ALLT jag stoppar i mig handlar om vad jag ger kroppen - vad jag ger systemet i kroppen i form av näring. Jag väger aldrig mig och det gjorde jag inte innan heller men ändå var vikt något som spökat i min hjärna hela livet. MILJÖN. För att gå in i denna ENORMA kostutmaning så behövde jag släppa på mina tankar om vad jag "får handlar och inte handla" ur ett miljöperspektiv. Och det var svårt för att ta sitt ansvar är något som min hjärna ofta "håller på med" och surrar om i tid och otid och jag skäller på mig själv ofta och mycket om jag gör något som jag är medveten om är sämre än vad "man borde göra". Men - här fick jag säga högt till mig själv och min omgivning att jag tar miljöpaus nu - jag får köpa avokado bäst jag vill och bär mitt i vintern och ja - vad jag nu behöver under detta året. Istället la jag fokus på att försöka köpa ekologiskt mer än tidigare - för att det är bättre näring i det som jag laddar min kropp med OCH så gör jag förhoppningsvis en insats för miljön i det tänket iaf. (Generellt försöker jag köpa närproducerat där det går och annars grönsaker i säsong osv - det fortsätter jag med såklart men nu fick jag också köpa avokado bär och allt vad jag ville - färdigsköljd babyspenat i plastpåsar...) Dessa två punkter var otroligt viktiga för att jag skulle klara av min kostresa tror jag. Att tydliggöra att "NU GÖR JAG ANNORLUNDA OCH DET ÄR OKEJ! JUST NU ÄR MITT FOKUS ENBART PÅ ATT FÖRSÖKA LÄKA MIG - OCH DET ÄR OKEJ!" Så, jag fick börja där med att självpeppa mig själv och verkligen förstå att det handlar inte bara om kost - det handlar om helheten och att MÅ BRA!! På alla plan. Under första mötet så var jag livrädd för vad jag skulle få för begränsningar men eftersom Stina som jag gick hos är så OTROLIGT empatisk, vettig och förstår HELHETEN och har fokus på vad som är hållbart, genomförbart och vad som funkar i just mitt liv så var det inte hardcore direkt och ta bort ALLT utan första prio var att hon förklarade vad hon såg på tungan och när hon hörde hur jag pratade om mitt liv så blev prio att dra ner på stress i alla former och att stärka magsyran som var för låg. Läka en bit i taget och inte göra en quickfix med någon kur som jag skulle hata och sen aldrig mer vilja göra. Tungdiagnostik är traditionell kinesisk medicin och det är faktiskt helt OTROLIGT vad man kan utläsa av att kika på hur ens tunga ser ut… Min var MÖRKRÖD – alltså riktigt MÖRKRÖD och JÄTTEJOCK och stabbig liksom och den var full med prickar och hade en vit beläggning i januari… (Oroa er inte jag ska inte visa bilder på min tunga även om jag gärna hade gjort det för dokumentet jag har med mina bilder på min tunga senaste året är SÅÅ coola att se - hur den sakta blir ljusare, mjukare och ser mer frisk ut - och hur även kroppen kändes likadant. Otroligt coolt att kunna följa min resa genom tungan!) Jag började alltså i ett läge där jag hade mycket stagnationer i kroppen – alltså stopp i flödet och cirkulationen så att säga… Jag hade hög inflammation och dessutom hade jag candida-svamp som hägrade och levde i kroppen och den ÄLSKAR inflammerande faktorer som socker och gluten och även stress och mental stress. Och sen var en till grundorsak till just min inflammation matsmältningssystem - jag hade jag för lår magsyra och med låg magsyra så behöver kroppen kämpa med att reglera den för att få i sig rätt näring och allt detta påverkade såklart resten av systemet som levern och dess reningsfunktion. Kroppen har liksom ett system för var den ska fokusera när den får panik - den kan inte reda ut att alla organ funkar till 100% när något "felar" så då prioriterar den och väljer och Stina förklarade för mig att vi reder ut en sak i taget - först ut att få rätt på magsyran och få bort candidasvampen. Förenklad bild på hur man kikar på tungan och vilka zoner som indikerar vad. Här ser ni mig i januari 2021 Något vi båda kom fram till i mitt fall också var hur traumat jag arbetade med att bearbeta i traumaterapi också hade satt sig i stagnationerna och smärtan i kroppen. Det är hjärtat som är zonen längst ut på tungspetsen som ni ser på bilden ovan och min var så mörkröd så det såg nästan ut som det gjorde ont. Jag var en bra bit på vägen i min traumaterapi när jag började med Stina men det var en hel del pusselbitar kvar att lägga för att verkligen förstå min kropp, mina sinnen, min själ och hur allt hängde ihop. Det är så otroligt viktigt i resan att verkligen bestämma sig för att på RIKTIGT lära känna sig själv, att vara snäll mot sig själv, att få förståelse för vad man har i sin ryggsäck och hur man kan läka det. Eftersom jag levt med enormt mycket hög stress i min kropp under måååånga år så kändes det tydligt för mig att detta var något jag verkligen skulle dra ner på för att kunna läka. Att det inte handlade om antal gurkmejashots eller grönkålssmotthies utan om att sluta stressa kroppen och istället ta hand om den. Precis som jag skulle ta hand om sinnet och själen som faktiskt haft det RIKTIGT JÄVLA PISSTUFFT i många år. Av både fysisk smärta från sjukdomen men även otroligt mycket psykisk smärta av traumat och ptsd:n som kom med det - att kroppen och sinnet om och om igen återupplever traumat i tid och otid ger enorma kortisolpåslag och kroppen har liksom inte tid att ta hand om min endometrios och dess smärta när den tror att den är utsatt för liv-eller-dödsfara. Fight, flight eller freeze tillståndet har alltså min kropp, själ och sinne hamnat i vecka ut och vecka in medan jag har lärt mig leva med det och (omedvetet) hittat metoder för att "köra över" dessa signaler och leva på mitt liv. Träna trots smärta, göra saker jag absolut inte vill göra trots starka signaler från kropp, själ och sinne att jag inte vill. Som ett övergrepp på mig själv - eftersom jag under flera år i min ungdom hade tränat upp detta beteende och "lärt mig" att det var det enda rätta att göra. Ignorera mina egna signaler och tankar och känslor och göra så som jag blev tillsagd att göra istället - i tron om att det var "rätt". Att gå in på traumaterapin är inget jag kommer göra djupare än så här, men det är tyvärr inte helt ovanligt att man missa kopplingen mellan exempelvis sexuella övergrepp och en långvarig, svår inflammation i endometriospatienter. (Jag kommer inte svara på frågor om mitt trauma och de åren och exakt vad som hände och varför jag aldrig berättat för någon eller varför det tog så lång tid innan jag insåg vad jag hade varit med om och äntligen kunde ta hjälp 20 år senare - det viktiga här är att förstå att denna biten var en stor del i min läkande resa också och jag hoppas att fler kan våga kika på sin historia och verkligen lära känna sig själva, ta hand om sig själva och leva sitt liv utifrån sina egna förutsättningar på bästa sätt <3). Så. Mitt första steg som jag och Stina tog fram var att: Stötta magsyran - detta gjordes genom att jag hade begränsningen att jag enbart åt när jag verkligen åt och att jag INTE stoppade i mig något däremellan, inte ens en liten vindruva i farten. Jag skulle äta minst fyra mål om dagen men gärna fem och när jag åt så ÅT jag. Jag hade läst mig till vikten att tugga maten ordentligt (helst 30 tuggor per bit) MEN tyckte det kände jobbigt och meckigt så det struntade vi. Jag avstod från saker som sänker magsyran såsom tuggummi, bubblor (såäl cola zero som champagne rök här, haha) och tandkräm med flour (jag köpte istället märket Dabur Herbal och skippade fluxen). För att stötta magsyran så skulle jag även djupandas 10 minuter varje dag (eller nej Stina sa 5 ggr/ vecka men jag bestämde mig för varje dag efter att ha testat det första gången för jag älskade det!) och detta masserar diafragman vilket var otroligt motiverande för mig för att få till att göra det. Jag upplevde dessutom att det hade effekt på mina stressnivåer och mitt mående överlag när jag tog 10 minuter mitt på dagen och la mig ner på rygg i sängen eller på yogamattan och andades in 6 sekunder och ut 8 sekunder genom näsan i 10 lugna minuter och blundade. (Här kör jag appen Calm) Jag skulle dricka rumstempererat vatten (aldrig kallt) och få i mig minst 1,5-2 liter per dag (utmaning för mig) och allt vatten skulle dessutom drickas MELLAN matintaget så att maten jag åt kunde tas upp näringsmässigt på bästa sätt. Så jag klunkade alltså vatten från min vattenkanna jag hade framme mellan måltiderna. Jag fick frågan om jag kunde välja EN enda grej från den inflammatoriska listan att ta bort helt ur min kost. Listan är gluten, socker, mjölkprodukter, fläskkött och hårt uppstekt/ friterad mat och sen nämnde Stina även kaffe. Och eftersom allt kändes som ett BERG att bestiga så valde jag bara kaffe som start - jag kunde valt fläskkött för det äter jag inte så mycket men jag tänkte att effekten blir ju inte så stor då. Gluten och socker var jag inte alls redo att prova förbud på i detta skedet utan jag valde kaffe för jag insåg att koffeinet var ju något som stressade min kropp, själ och sinne med sin injektion av kortisolpåslag - något just jag hade som grundorsak som min kropp redan hade för mycket av i sig själv. Jag var ingen stor kaffedrickare egentligen, jag drag 2 koppar på morgonen och sen inget mer på hela dagen men jag tog bort kaffet helt och redan efter en månad så var ALL min PMS borta - exakt alla moodwings försvann alltså när jag slutade på koffein och jag trodde knappt det var sant för bara någon månad innan hade jag sökt hjälp efter att ha kastat ett paket blöjor rakt in i väggen av vrede - bara på grund av PMS. Så koffeindrycker skippade jag också (det gjorde jag ju ändå pga att jag inte skulle dricka bubblor...) Jag skulle öka intag av nyttiga fetter och fullvärdiga proteiner på morgonen och förmiddagen med fokus och fick en lista på tips på vad det kunde vara. Och så skulle jag stötta kroppen med en hel HÖG med kosttillskott som jag tog morgon, middag kväll så jag gick och köpte mig en pillerkasett och bar med mig den överallt med stort fokus, haha. (Jag kommer inte dela med mig om vilka kosttillskott just jag skulle ta då jag rekommenderar alla som ska prova läka sig med en sån här kostresa att ta hjälp för att kika på just din grundorsak och vad just DU behöver.) Jag skulle dricka en massa Pau Darco te för att få bort candidasvampen och det skulle ju sjuda i 15 minuter för bästa effekt så det var något jag ordnade med varje morgon också. Jag hade ENORMT fokus när jag drog igång på dessa 7 grejerna som jag och Stina hade tagit fram som fokus. Förutom ovan så hade jag själv läst boken Food Pharmacy och hade bestämt mig för att boosta mig med så mycket grönsaker, gröna smoothies och antiinflammatoriska kryddor som jag orkade med under veckorna. Jag ville inte ha mer förbud men jag ville ha fokus på att stoppa I mig mer näring i alla formen. Grönsaker i alla färger, kryddor, fisk osv och så drog jag ner på gluten och socker men hade inga förbud alls. Åt mackor varje dag fortsatt även om de var frörika och mer näringsrika mackor... Det blev mycket chiapudding på fet kokosmjölk, mycket fröer och hemp och chia och ägg till frukost och sedan tidigare så hade jag redan kommit igång med att alltid börja dagen med en STOR kopp ljummet citronvatten. Orkar ni läsa mer undrar jag? Haha, detta är ju bara början men jag få skriva ett nytt inlägg som kommer upp imorgon på nästa del för annars kommer internet krascha tror jag. Vi är ju bara i starten av resan...
