Godmorgon måndag och godmorgon fina ni, här är en trött, ömmande och smärtande Johanna som ligger och jobbar från soffan med en filt om sig och samtidigt lyssnar jag på podden Vattnet går där jag är gäst och pratar om min ofrivillig barnlöshet, endometrios och IVF. Min resa men framförallt så mycket tips och tankar som jag bara kunde trycka in under ett avsnitt till dem som vill veta mer om känslorna kring allt med IVF. (Ljudet blev av någon märklig anledning burk-igt hör jag, spelade in med min mic men det hackar så gissar att det är taget ur datorljudet och det lite störigt men jag hoppas ni hör tipsen och empatin genom avsnittet ändå). Lyssna på det här. Och idag säger jag hipp, hipp HURRAAA för pappa som fyller år just idag!! Vi firade honom dock igår när han hade bjudit in på kalas, det dök ner en liten inbjudan i brevlådan i veckan och det blev både fiskedamm och tårta. SÅ härlig söndagsmiddag och fint att fira tillsammans även om Rickard som varit förkyld fick stanna fortsatt hemma... Saft och glass - superkalas enligt kidsen!! Och i lördags var jag och Charles på ett annat kalas hos hans kompis som bor på en gård ute på landet så där fick han åka traktor minsann. Så roligt och första gången han vågade, alla andra gånger det existerat en traktor, brandbil eller något sånt så har han inte ens vela klättra upp i den stillastående så något har verkligen hänt med hans mod och det är ett stort kliv framåt senaste halvåret kring sånt. Jag hade enorm huvudvärk under kalaset och redan på förmiddagen och hade försökt preppa mig med alvedon och iprenkombo men det släppte inte oavsett vila, kaffe och frisk luft så på kvällen fick jag gå och lägga mig redan vid 21 på spikmattan och försöka sova bort smärtan som dunkade i hjärnan. Jag har missat osteopattider i flera veckor pga att vi avbokat varandra runt-runt-runt pga olika symptom så nu hoppas jag verkligen hon är åter snart för efter huvudvärksattacken lördagsnatten har det inte riktigt släppt utan ligger kvar som en öm hjärnbränna. Så, tur det är mötesfria måndagen idag. Och att en del i mitt jobb kan vara att lyssna igenom en podd jag själv är med i och att man då kan ligga ner och blunda och vila hjärnan som gör såå ont. Hade hoppats på att det skulle släppt lite idag men den här smärtsamma "bakiskänslan" brukar finnas kvar 2-3 dagar så det är nog logiskt, just nu hoppas jag bara på att det inte ska blomma upp igen. Och för er som lyssnat på podden och vill läsa förlossningsberättelserna med planerat kejsarsnitt så hittar ni första FÖRLOSSNINGEN MED PLANERAT KEJSARSNITT HÄR 1 2 3 och lillebors önskade PLANERADE KEJSARSNITT HÄR 1 2 3. Och till alla er som kämpar och längtar och drömmer om ert barn just nu sänder jag ut all kärlek, empati och stöd.