Hello från skrivbordet med ett ÖSREGN utanför fönstret! Herregud vilket grått väder och det får mig att vilja gå raka vägen ner för trappen och leta upp resterna från helgens storfika här hemma som tröst... Hade gärna ätit 3 chokladbollar nu kan jag säga men det gör jag ICKE för jag var lite väl generös mot mina krigare i kroppen i helgen - eller ogenerös kanske jag ska säga för deras fiender matades med socker och gluten och även om jag försökte boosta upp med grönkåls- och sellerijuice också så blev det föör mycket av det som eldar på inflammation tror jag. Men det var det värt för jag har inte släppt på gränserna på ett helt år och i lördags åt jag två minisemlor OCH två chokladbollar för det var bara SÅÅÅÅ gott!! Vi hade bjudit in vårt gäng här i Höllviken på lördagsfika som kunde få dansa in i lördagskvällen och det var så efterlängtat för alla att ses igen!! Vi lärde känna varandra när vi skolade in våra stora barn när de var typ 1,5 och vi var alla förstagångsföräldrar som skolade in på en helt ny avdelning och ja- vi blev nog smått förälskade i varandra allihopa, haha! Så 6 familjer har fortsatt att försöka få till umgänge under åren med allt från fredags AW till pizzanights på stranden på sommaren och i lördags bjöd vi in till kaffe och fika - med irish coffee om man ville... Och sen smög det sig vidare till vin och öl och bus och lek med barnen och så småningom korvgrillning och snacksbuffé. Jag gjorde et enkelt för mig och köpte in allt och sket i att baka och laga. Pågens minisemmelbullar var perfekt att bara fylla med vispad grädde, delicatos chokladbollar är ju de bästa som finns och sen lite ballerinakex, maränger, tryfflar och mariekex på det så var alla superglada över min lilla buffé! Jag gjorde ett stort fruktfat också och vid kaffet fick man själv välja om man vill ha en kopp kaffe eller göra sin egen irish - och jag unnade mig faktiskt en irish jag med men på koffeinfritt kaffe... Men jag dricker ju inte starksprit som whiskey heller längre sedan ett år tillbaka - så det var bara några droppar i mest för känslan! Och MASSOR av lösvispad grädde på toppen såklart! 13:45 var jag SUPERSTRESSAD helt ärligt för vi hade bjudit in till 14 och Rickard kom hem från sin löptur och ställde sig och rakade sig, haha. Jag fick ett TOTALT utbrott på honom för HAN KUNDE VÄL FÖR FAN HA RAKAT SIG IGÅR ELLER IMORSE OCH INTE EN KVART INNAN ALLA KOMMER ODUSHAD??? och jag vet inte varför det for i mig - för just med dessa vännerna - eller nej med ALLA mina vänner nu för tiden så kan jag faktiskt stå helt ofärdig med hälften klart när de anländer och jag känner mig hur trygg som helst i att de tycker om mig ändå. Förr var sånt här ett stresspåslag för att jag trodde att jag behövde se till att alt var PERFEKT för att gästerna inte skulle tycka jag var konstigt men nu vet jag ju bättre. Så det var nog bara en flash från förr eftersom det är så länge sen man hade en bjudning hemma med ett stort gäng, haha. 8 vuxna och 9 barn blev det, resterande 4+4 kunde inte vara med men det var ju ett rejält gäng ändå kan man lugnt säga! Och 14:15 tog jag denna bilden på Rickard och skrattade... Alla gäster var såklart sena och där satt han nyduschad, nyrakad och drack kaffe efter att ha hunnit fixa allt som var hans ansvar inför gästernas ankomst. Han sa inget tack och lov men han kuuunde ju ha lagt en gliring om hur lugnt det var och att mitt utbrott var onödigt MEN han kände nog också att jag ändå hade rätt - han var för sent på det. Korv med bröd buffén var succé också - jag avskyr ju att laga mat till många människor - eller nej faktiskt till alla människor förutom min egen familj för jag tycker inte jag är bra på det TROTS 3 år i kockskola, där är något att utforska när tid och lust finns helst klart men jag undviker gärna att hålla middagar för folk - hellre en AW där vi köper hem pizza eller det grillas korv eller hamburgare liksom. Och det funkar ju kanon det med! VId åtta vinkade vi hejdå till stora och små alldeles slut efter fullt ös och lek i 6 timmar men sååå lyckliga över vårt lilla gäng! Jag ska INTE gå och ta en chokladbolle nu för jag gör ju inte sånt längre - jag bara åkte ner lite i diket i helgen men nu är jag uppe på vägen igen hoppas jag, haha. Nästa vecka i Sälen har jag dock bestämt mig för fritt blås - så får vi väl se hur kroppen reagerar på det och om det blir något bakslag. Men man måste ju testa gränserna för att veta tänker jag, haha!