Vad ÄR det för sensommarväder vi har? Eller ska man säga höstväder? Det är ju 9 september liksom men solen och värmen närvarar varje dag nu, superhärligt men det förvirrar också min skalle lite helt ärligt - för det känns som man "borde" FÅNGA VARJE DAG MED SOOOL för det kanske är den sista. Och det blir oerhört uttröttande att gå runt och fånga varenda jäkla dag och tänka att man ska känna tacksamhet och närvaro i vädret haha. Tränar på att man inte måste vara ute när det är sol och fånga den men vet ju samtidigt att det gör så gott. Idag blir det lunchträning på stranden och ett dopp i havet efter, det är det bästa sättet att fånga vädret under arbetsdagen enligt mig! Man kan ju äta utomhus också, vi har ett nytt pokéställe här i Höllviken som jag är besatt av. Deras laxpokébowl och kyckling är såå goda och när jag väl hämtar upp där så unnar jag mig en acaibowl att äta till middag eller kvällsmat också. Vukcai heter det för den som besöker Höllviken och vill haffa en sallad på vägen. GOOOOTTT!!! Igår coachade jag en timme och idag ska jag också coacha, jag har 3 aktiva klienter nu som rullar och i oktober börjar jag nästa utbildning för att fördjupa mig ännu mer i coachingens alla verktyg och det ska bli otroligt roligt och lärrorikt. Man blir ju coachade själv samtidigt vilket är en sån lyx för man får en rejäl incheckning i sitt eget liv, sina drömmar, sin inre röst och sina rädslor varje gång man tränar på att coacha och coachas. Jag har ju min supercoach som jag går till varje månad som utmanar och påminner mig om vad jag valt som är viktigt i livet och det är den bästa investeringen jag gjort att ha henne som hjälper mig träna upp inre trygghet, självkärlek, självrespekt och gränssättning efter traumaterapin. Jag blir starkare för varje månad och det känns som mycket faktiskt har skiftat. Och det fina med att coacha andra och ge sig in och verkligen fokusera 100% på personen framför mig och att ställa rätt frågor för att hen ska hitta sin inre röst och sina svar är så stärkande för mig också även om det inte är därför jag gör det. Att se en person komma på att hen är värd att älskas, att hen får vara precis som den är, att hen inte behöver få bekräftelse eller godkännande av andra människor osv stärker ju oftast mig efteråt när jag kommer på att det där gäller även mig. Jag är okej som jag är. Coolt. Nog om det - nu sparkar vi igång den här torsdagen!
