Godmorgon PÅSKVECKAN!! Har ni påsklov nu någon av er? Jag kan inte fatta att jag har ett barn som börjar skolan i höst och att det tillkommer såväl lov som skolplikt på det, herregud!! Vi har så många inställda resor som flyttats om och bokats om tusen gånger och nu är det den där Mallorca-resan från i fjol som bokades om ett år framåt till Maj i år men den måste ju bokas om igen och vi fattar inte när vi ska lägga den eftersom vi inte vågar boka redan i juli, känns inte helt hundra att vi fått vaccinet då och i höst har C börjat skolan så vi kan inte åka annat än på höstlovet och det är för sent för att åka till just Mallorca... Påskpyntat i varje hörn här hemma nu... Det är en extremt privilegierad sak att skriva, jag vet det och jag förstår heeelt alla som kanske inte har råd eller möjlighet att ta ledigt för att resa eller som helt inte vill ur en miljösynpunkt men om vi bortser från allt det för en liten stund i just min situation så har vi alltid haft vår välbehövliga återhämtning och fantastiska tid som familj på resor. (Och nej - det betyder INTE att vi inte har det fantastiskt mysigt och uppskattar tiden tillsammans hemma i vardagen -varje vardag och helg. Vi jobbar inte för att kunna åka på resor MEN vi älskar att jobba, vi driver bolag och vi har oftast ett högt tempo i personliga livet också med familj här och i småland, stockholmsresor och aktiviteter så vi har verkligen känt att våra resor är ett fantastiskt bra sätt för oss att återhämta oss i värme på något all inklusive där vi slipper ha något ansvar alls mer än att vila och lek...) Det är ju en märklig tanke att tänka på att Corona kommer snart ha varit verkligheten vi anpassar oss för nästan halva August liv - och att skolplikten nu kommer och gör så att vi måste hålla oss till lov vilket är svårt för oss där jag har jobb där jag oftast har jobbat när andra är lediga och därmed har vi kunnat resa på andra veckor när vi har kunnat vara lediga så är det en ny vana att komma in i dessa -enbart-vara-ledig-på-lov-reglerna som vi självklart förstår och anpassar oss efter. Men som inte egentligen passar just vårt liv om ni förstår vad jag menar? Och det tråkiga nu är ju att vi inte kan få pengarna tillbaka på t ex denna resan utan måste flytta den pga corona och yttre omständigheter igen men att vi inte har någon vecka att lägga den på eftersom jag jobbar i sommar och inte kan åka en vecka som det ser ut nu, August har ju knappt minne av att han varit på semester eller flugit eller hur man går på restaurang, haha. Knäppa grejer att lyfta och det måste väl vara okej att vädra ÄVEN om det parallellt är så att det enda viktiga är att folk är friska, att vi slipper corona och död och att sjukvården får avlastning. Jag kan känna empati och tänka olika saker samtidigt vilket jag vill påminna om så ingen känner sig påhoppad i sitt yrke <3. Så glad för att vi bor här där vi bor med stranden och havet och hemester älskar jag också, framförallt på sommaren!! Det är på hösten och vintern jag helst reser med min trötta kropp med kronisk smärta och få lite paus och vila och återhämtning... Usch, svårt att prata om men nu har jag vädrat tankarna ändå för det är så många oupplevda resor som ligger och bränner inne om vi inte får till nya bokningar på dem, en vecka på Mallorca - en resa jag egentligen bokade för att reka ett bröllops jag skulle göra där (annars hade vi helt ärligt åkt till Frankrike istället) men vars bröllop det slutade med att jag inte kommer göra pga corona och förlorade kunder och därmed förlorad intäkt i bolaget. Så kvar står vi med en veckas semester för pengar som vi inte får tillbaka som skulle varit i fjol - sen i år när jag fyller 35 och nu vet i tusan när. Tråkigt såklart. Sen har vi tåg för hela familjen och hotell i Stockholm där vi skulle firat årliga julbordet med gänget, den åkte vi självklart inte på och kvar står vi med tåg och hotell som vi bokat om fyra gånger, hade hoppats på februari, sen mars och sen april men nu siktar vi på sista helgen i maj och håller tummarna för det... Vi har flyg t/r till Kiruna för vi skulle ju besöka Ishotellet som bokats om 2 gånger och nu bokas om till i höst, den är ju för bara mig och Rickard på en helg så den kan vi åka på då hoppas vi... Jag har tåg t/r till Stockholm för en jobbresa jag skulle haft där i höstas och jag har fortfarande inte varit uppe och träffat mina nya kollegor på Life of Svea - jag har en konferenslokal som jag skulle haft workshop i som blev inställt och ett hotell i Stockholm där jag skulle haft stor inspirationsdag som blev inställt... Vi har flygbiljetter t/r med Sas för vi skulle ju åkt på skidresa med våra vänner i fjol som blev inställt, nu hoppas vi på en resa i höst och den är utan barn så då drabbas ju inte skolplikten iaf. Ja - ni HÖR ju hur sjukt priviligerat MEN om alla upplevelser bränner inne och pengarna inte går att nyttja så känns det såklart surt minst sagt. Jaja, det blev en sån måndag, haha. Är det okej? Nu hoppar vi tillbaka till tacksamhet och en fin helg återigen. Igår ville Charles visa oss en lekplats de hade varit på med förskolan så han hoppade på sin cykel och August fick åka bak på min så cyklade vi iväg lååångt bort, haha. Det var superlångt men han kämpade på och väl framme lekte vi kull, sprang och klättrade och hade superkul leka allihopa. Och på vägen hem så cyklade vi förbi Charles nya skola för att han skulle få se skolgården och landa in lite, han verkar trygg eftersom det blev så att hans närmsta kompisar också ska på den men vi ska inte tagga mer nu, det blir för mycket för honom men känns bra att han vet var den ligger när vi pratar om det iaf. Approp högkänsliga barn så händer det myyycket nu vilket är spännande att se, C har ju aldrig gillat att klättra eller fart eller höga höjder så när han helt plötsligt klättrar och visar hur han tryggt gör det är så himla mäktigt att se. Hans kusin har ALLTID klättrat, typ innan han kunde gå kunde han nästan klätta upp på ett tak mer eller mindre så barn är så himla olika, det ska vi alltid komma ihåg. Någon annan kanske inte hade skrikigt WOOOW när en snart 6-åring klättrat upp till mitten av ställningen men det viktiga är ju att se vad BARNET känner - och han kände woow och var så stolt så han tindrade med ögonen - för han hade lärt sig det förra onsdagen berättade han. Barn utveckling är det mäktigaste jag fått uppleva! Och den här filuren då? Hans språk sitter nu och det är så himla roligt att följa honom nu med eftersom även i hans utbrott eller dränerande krävande skrik så FÖRSTÅR han vad man säger nu, han förstår varför man säger nej till en glass på en tisdag eller kanske inte varför men att det iaf blir så. Mammas nej är ett nej och det sitter äntligen för honom också - och han kan ju bli sååå ledsen ändå såklart. Man BLIR ju himla besviken när man fått en briljant idé om att gå till frysen och säga att man ska äta glass och så är det ett nej, det är rimligt att bli besviken och vara ledsen då. Men han låter sig tröstas men vet att mitt nej inte ändras för det. Uthållighetens vinst helt klart. Och nu sitter jag här och jobbar bredvid denna pysselhörnan som Charles tog fram imorse. Han vaknade och var på pysselhumör så vi drog fram allt och han dekorerade lådor och klippte och fixade. En riktigt mysig start på denna påskveckan! Ha en fin måndag, tack för att ni orkar lyssna.
